Vad är frukostflingor gjorda av? Och vem har tillverkat dem?

Vi följer ett paket med flingor tillbaka till den som tillverkade det. Just de här flingorna är gjorda av majs, och den odlas av en bonde.

Bonden har lånat pengar av banken, för att köpa maskiner, och frön. För att kunna betala av lånet måste bonden sälja majsen hon odlar. Så hon skördar, och skickar majsen till fabriken som vill köpa den.

Lastbilen tillhör ett transportföretag, som får betalt för att frakta majsen. Majsen är än så länge bara en råvara, som ska göras om, så att vi ska kunna ha den till frukost. Råvaran majs måste förädlas till flingor.

När majsen är förädlad, blir den också värd mer, och kan säljas för ett högre pris, jämfört med råvaran.

Bonden odlar, eller producerar, majs, och fabriken producerar flingor, så båda är producenter.

Men lastbilschauffören då, producerar han någonting? Ja, men inte nåt som du kan lägga i en låda och sälja. Transport är ingen vara, det är en tjänst. För att kunna göra flingor behövs både varor, som majs, och tjänster, som transport.

I fabriken finns maskiner och anställda, som arbetar med att förädla majsen till flingor. Det kostar pengar att köpa maskinerna och att betala löner, men eftersom flingorna kan säljas dyrare än majs, så kan fabriken få betalt för sitt arbete, och de som arbetar där kan få lön.

I fabriken lägger man flingorna i flingpaket, så någon annanstans måste det alltså finns en fabrik som gör flingpaket, av papper. Och papper gör man av pappersmassa, som kommer från träd. Så någonstans har någon fällt ett träd, och transporterat till en massafabrik och så vidare.

Förpackningen måste vara snygg, för att vi ska vilja köpa just de här flingorna, och inte några från nån annan flingtillverkare. Så det måste finnas någon som jobbar med att designa flingpaketet, och ett tryckeri, som trycker text och bilder på det.

Nu är i alla fall flingorna färdiga att skickas till butiken. Men vänta nu, flingorna innehåller fler saker; salt, och socker! Var kommer det ifrån? Nån måste odla socker, och transportera det, och så saltet..?

När vi betalar för flingorna i butiken, betalar vi också en del av lönen för alla på bondgården, i lastbilen, på fabriken och i butiken, och på tryckeriet, och designbyrån, och sockerodlaren och vem det nu var som ordnade med saltet.

Tänk att ett paket flingor kan vara så komplicerat att tillverka. Hur kan man då tillverka nåt riktigt krångligt, som en brödrost? Vem håller ordning på hela den här superkomplexa väven av kedjor med olika producenter, och att alla får sin del av pengarna som vi betalar?

Det gör faktiskt ingen. Det är sant. Ingen har koll på helheten. Varje aktör, varje företag, håller koll på dem som är närmast dem själva. Men det finns ingen som har ansvar för att hålla ihop hela flingproduktionen, från majskolv, träd och sockerfält, till det färdiga flingpaketet.

Vi köper och äter flingorna — vi konsumerar dem. Vi och alla andra flingätare är konsumenter. När vi konsumerar nånting, så påverkar vi massor av sammankopplade varu- och tjänsteproducenter.

Du kan vara nästan säker på att några av dem finns i andra länder, och att ingen av dem känner till alla de andra.

Smaklig måltid, önskar bonden, lastbilschauffören och alla de andra!

Del productor al consumidor