Joniserande strålning är vanligare än du tror

Har du använt dig av någon joniserande strålning på sistone? Kanske har du en brandvarnare hemma. De använder ofta alfastrålning för att upptäcka rök i luften.

Eller kanske har du ätit bestrålad mat? På flera platser i världen behandlar man faktiskt livsmedel med joniserande strålning. Det dödar bakterier och parasiter vilket steriliserar maten.

När maten sen hamnar på tallriken är den helt ofarlig. Strålningen är inte kvar i den. Det är precis som med ljus - det lagras ju inte i maten bara för att du lyser på den med en lampa.

Strålning används ofta inom sjukvården

Även nålar och annan medicinsk utrustning kan steriliseras med strålning. Du kan också ha stött på joniserande strålning hos läkaren eller tandläkaren om du röntgades.

I vården har joniserande strålning använts länge. Redan under första världskriget byggde forskaren Marie Curie upp röntgenkliniker åt franska militärläkare. Utrustning placerades i bilar för att kunna flyttas med striderna. Med röntgenstrålning kunde läkarna se var kulor och granatsplitter fanns innan de opererade de skadade soldaterna. Det räddade många liv.

Idag finns det flera sätt för vårdpersonal att ta bilder med hjälp av joniserande strålning.

Den här patienten till höger dricker en liten mängd radioaktivt ämne som samlas i den del av kroppen som ska undersökas. Sen kan läkaren se strålningen från ämnet med en specialkamera.

Joniserande strålning kan också användas för att behandla cancer.

Här har vi en patient med lungcancer. Läkaren har riktat in strålningen väldigt exakt så att den enbart träffar tumören och dödar cancercellerna.

Kärnvapen är också joniserande strålning

Under andra världskriget kom forskare på ytterligare ett sätt att använda joniserande strålning på. Som ett vapen.

Om man laddar en bomb med radioaktiva ämnen får den mycket större sprängkraft än den annars skulle ha. Explosionen leder till en snabb och stor mängd radioaktivt sönderfall som frigör enorma mängder energi.

I mitten av juli 1945 provsprängdes den första kärnladdningen i en öken i USA.

Bara tre veckor senare använde kärnvapen för första gången i krig. Amerikanska plan släppte två bomber laddade med radioaktiva ämnen över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki.

I Hiroshima dödades omkring 100 000 personer av tryckvågen från explosionen, strålningen och de bränder som följde.

I Nagasaki dog närmare 70 000 personer. Flera av de överlevande dog senare av cancer som de fått på grund av strålningen.

Kärnvapen har inte används i krig sedan dess, men fortfarande finns de i flera länder.

Flera tusen provsprängningar har gjorts för att utveckla vapen. Varje gång har Hiroshimas borgmästare skickat telegram till det ansvariga landet och vädjat om att alla kärnvapen ska förstöras. Många av världen har skrivit på avtal om att inte genomföra fler provsprängningar, men avtalen är inte påskrivna av alla de som faktiskt har kärnvapen.

Elektricitet från strålning

Joniserande strålning i sjukvården räddar liv. Joniserande strålning i krig skulle vara förödande. De två sakerna är rätt uppenbara, men det är inte alltid så enkelt.

Joniserande strålning finns också i kärnkraftverk. Där ger radioaktivt sönderfall energi som används för att producera elektricitet.

Kärnkraft är ett ganska rent sätt att tillverka el på. När allt fungerar som det ska ger kraftverket inga utsläpp som skadar naturen eller förändrar klimatet. Därför tycker en del människor att vi borde producera mer el på det viset.

Men om ett kärnkraftverk drabbas av en olycka så att radioaktiva ämnen kommer ut kan konsekvenserna bli fruktansvärda. Det har hänt tidigare. Dessutom producerar kraftverken farligt avfall som vi måste kunna lagra på ett säkert sätt i många tusen år. Därför tycker en del människor att vi borde sluta använda kärnkraft.

Du har nog mer nytta av joniserande strålning än du visste om, men du delar också strålningens risker med hela mänskligheten. Ett kärnvapenkrig skulle utplåna oss, och en kärnkraftsolycka kan sprida farliga utsläpp till flera länder. Vi behöver tillsammans reflektera över vilka risker vi tycker är värda att ta, och vilka vi vill försöka undvika.

Sammanfattning

Joniserande strålning kan både användas för gott och ont.
I sjukvården används den för att röntga patienter, och för behandla cancer.
Användes under andra världskriget av USA på de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki med förödande effekt.
Kan användas för att skapa elektricitet, med både för- och nackdelar.

Promieniotwórczość - Dobra czy zła?