Naturligt urval

Ser du fågeln där? Nätt och jämnt, va? Oj, där flög den! Vissa djur ser nästan precis ut som den miljö de lever i. Dom liknar blad, bark, sand eller mossa.

Det gör det lättare för dom att gömma sig för sina fiender - eller… …för sina byten. Alla levande varelser har egenskaper som gör att de passar i just deras miljö... ...eller som gör att dom kan konkurrera med andra. Dom har till exempel... …en näbb som kan krossa frön... ...tänder som är bra på att tugga kött.. …rötter som går djupt och som kan hitta vatten och näring i tuffa miljöer.. …eller en tjock päls som skyddar mot kyla. Men hur har det blivit så? Hur kan en art forma sig efter miljön och anpassa sig efter sina behov så här?

Jo, så här till exempel: Det här är en fjäril, en björkmätare. Den finns i en ljus och spräcklig variant... ...och en mörk. Bland de här fjärilarna finns det alltså olika gener som ger dem olika färgnyanser. Björkmätarna sitter gärna på just björkträd, som oftast har ljusa trädstammar. De ljusa fjärilarna är svåra att se mot den ljusa bakgrunden.

Den mörka sorten däremot, syns mycket bättre. Och det är farligt. De här fjärilarna blir lätt hittade av fåglar, som vill äta dem. Eftersom fåglarna hittar de mörka fjärilarna lättare blir de fjärilarna ovanliga. De flesta björkmätare är ljusa i färgen.

Eller, så var i alla fall tidigare. För mot slutet av 1800-talet hände något märkligt i England. Där eldade man mycket med kol och från skorstenarna kom det ut svart sot som gjorde att trädstammarna blev mörka i färgen. Nu var det plötsligt de ljusa fjärilarna som syntes bäst, och som oftast blev uppätna av fåglar. Dom svarta björkmätarna, med gener för mörk färg, blev mycket vanligare.

Nu för tiden släpps det inte ut så mycket sot längre och träden har blivit ljusare igen. Då är det återigen ljusa björkmätare som gömmer sig bäst. Idag har ljust blivit den vanligaste färgen igen. Så, arten björkmätare har förändrats över tiden... ...genom att de individer som har haft gener för vissa egenskaper har överlevt och förökat sig och andra blivit uppätna. Och det gick till på precis samma sätt när… den här näbben, de här tänderna, de här rötterna och den här pälsen… ...utvecklades, och blev sådär väl anpassade till just den miljön där just de här djuren och växterna lever.

Inom varje art har det funnits individer som råkade vara lite bättre anpassade till just sin miljö. De individerna har också haft större chans att överleva, föröka sig och sprida sina gener vidare. Gener för egenskaper som ökar chansen att överleva sprids. Gener som minskar chansen att överleva försvinner. Det är som att naturen väljer ut de egenskaper som passar bra i miljön och hjälper dom att sprida sig.

Vi kallar det här för naturligt urval. Det naturliga urvalet är en av de processer i naturen som ligger till grund för hur nya arter uppstår… ...och att gamla arter kan dela upp sig i flera eller går under, och försvinner. Hur arter uppkommer och förändras, det kallar vi för evolution. Och det naturliga urvalet är en viktig del av evolutionen.