Genteknik

Här är en cell och i cellens kärna finns DNA-molekyler med cellens gener. Generna är recept på olika sorters protein. Cellen läser av recepten och bygger proteiner av aminosyror. Det har celler gjort i flera miljarder år, ända sedan livet uppstod på jorden. Människor har också lärt sig läsa de här recepten.

Vi kan studera ordningen på basparen i generna och se vilka proteiner cellen ska bygga. Och numera kan människan inte bara läsa proteinrecept. Vi kan skriva dem också. Leon har en sjukdom som heter typ 1-diabetes, han är diabetiker. Den gör att hans kropp inte kan tillverka tillräckligt mycket av hormonet insulin.

Därför måste han ta en spruta med insulin efter varje måltid. Förr utvann man insulin från grisar och det krävdes många grisar för att utvinna lite insulin. Det var en dyr medicin och dessutom är inte grisarnas insulin exakt likadant som människans. Forskare sökte en annan metod att framställa insulin: en metod som var billig, och som gav ett insulin som passar människan bättre. De fick en idé: Insulin är ett protein och proteiner byggs av celler som läser av generna i cellkärnan.

Tänk om vi kan förändra generna i … en bakterie? Skriva om generna så att bakterien börjar bygga insulin? Forskarna började titta på celler från människor som inte har typ 1-diabetes, celler som hade det där receptet på insulin i cellkärnan. Från de cellerna lyckades de klippa ut gener som styr produktionen av insulin. De placerade generna, insulinreceptet, i en bakterie, så att genen nu sa åt bakterien att bygga insulin av aminosyror.

Insulinet kunde forskarna sedan ta hand om för att göra medicin till diabetiker. På så vis skrev de om proteinreceptet i bakterien. Och de hade skapat bakterier som kunde jobba åt människan, och framställa medicin. Insulin blev nu bättre anpassat för människor, man slapp använda sig av grisar i produktionen och medicinen blev mycket billigare. Det här är ett exempel på hur kunskap om gener och DNA-molekyler används till någonting praktiskt.

Det här är genteknik. Genteknik används inom många områden. Till exempel jordbruket. Så här kan det gå till. Den här fisken lever i ishavet och den har gener som gör att den kan tåla låga temperaturer.

Med genteknik går det att klippa ut en sådan gen och placera den i den här potatisplantan. Det gör att potatisen bättre tål kyla än förut. Vi har fått fram en ny potatissort, som är som vanlig potatis, men med hjälp av genteknik är den förändrad, modifierad, så att den kan odlas på kallare platser. Potatisen har blivit genmodifierad. Det finns många andra exempel på djur och grödor som också förändrats genetiskt för att de ska växa snabbare eller ge större skördar.

Genmodifierade djur och växter kan ge mer mat till en lägre kostnad. Så gentekniken kan ge oss bättre mediciner och billigare mat. Vi blir friskare och färre människor svälter. Men det finns också risker och det är svårt att säga vad gentekniken kommer att få för följder. Är det verkligen bra för människor att äta genmodifierad mat? Kan den innehålla ämnen som vi inte mår bra av?

Och vad händer i naturen när vi släpper ut växter och djur som har en ny genuppsättning? Kommer ekosystemen att förändras och vissa arter slås ut? Naturen är en skör balans där växter och djur är beroende av varandra och samspelar med varandra. Kanske kan genförändrade arter rubba den balansen på sätt som är svåra att förutse. Vi vet helt enkelt inte idag vilka följderna blir av genteknik på lång sikt.

Vi måste vara väldigt försiktiga. Genteknik innebär både möjligheter och risker.