Gener och proteiner

Här har vi en DNA-molekyl. Den ser ut som en skruvad stege. DNA-molekyler finns i kärnan i nästan alla dina celler. Man kan säga att DNA är en receptbok. Delar av DNA-molekylen är gener och det är generna som är recepten.

Vem läser recepten då? Det gör cellen själv. Inuti den finns ungefär som små maskiner som kan läsa generna, och laga till det som recepten beskriver. Titta här, nu är det dags för avläsning. DNA-kedjan öppnar sig på mitten, som ett trasigt blixtlås ungefär.

På det viset kommer maskinen åt att koda av DNA:t. Den läser på stegpinnarna. Det är ett ganska enformigt recept faktiskt. A, C, G, T, T, A, C, G, C… I hela kokboken finns bara fyra bokstäver. Dom är förkortningar för fyra olika ämnen: adenin, tymin, guanin och cytosin.

Vilka ingredienser som ska användas syns på dom fyra ämnenas ordning. Precis som att ordningen på bokstäverna i ett ord avgör vilket ord vi kokar ihop. Och ordningen på ingredienserna bestämmer vad det är som kokas ihop på slutet. Här är ingredienserna. Dom kallas aminosyror.

Det finns tjugo olika aminosyror i människocellen. När maskinen läser av DNA-kedjan berättar bokstäverna A, T, G och C vilka aminosyror som ska användas och hur dom ska sättas ihop. Här är bokstäverna T, G, T. Det blir som ett ord och ordet anger en aminosyra. Nästa ord är G, A, T.

Det är en annan aminosyra. Nu kopplas den ihop med den förra aminosyran. Så där fortsätter det. DNA läses av, tre bokstäver i taget, och maskinen kopplar på en lång kedja av olika aminosyror. Sedan viker kedjan ihop sig och blir ett protein.

Det är proteiner som DNA handlar om. Recepten i kokboken är recept på olika proteiner. Massor av proteiner. Av dom tjugo aminosyrorna, kan maskinerna i cellen bygga över tjugo tusen olika proteiner. Så det enda generna gör är att visa cellen hur den ska tillverka...

proteiner? Ja, så är det faktiskt. Men det är en otroligt viktigt uppgift. För proteinerna gör mängder av olika saker i kroppen. Utan proteiner fungerar vi inte alls.

Om du har för mycket eller för lite av vissa proteiner, eller om något protein har fel form, kan du bli sjuk. När dina muskler rör sig, är det proteiner som arbetar – särskilda sorter som kan dra ihop sig, och töjas ut. När du tar ett djupt andetag och syret går genom dina lungor ut i blodet – då är proteiner med och bär syret till cellerna. När du är hungrig... ...eller sömnig... ...eller kär… ...eller när din kropp förändras i puberteten – då beror det på proteiner. Proteinerna styr också många av dina egenskaper.

Som hur lång du blir eller vilken färg du får på håret. Dom spelar till och med roll för din personlighet. Om du hade haft en annan proteinblandning hade du varit någon annan. Dina gener ger dig en unik blandning av proteiner och en unik proteinblandning ger unika egenskaper. Därför är ingen annan människa precis som du.