Mutationer

En cell. En av livets byggstenar. Här är cellens kärna, och där inne hittar vi kromosomerna. Kromosomerna består av långa molekyler, DNA-molekyler. Och i DNA, utspridda längs den långa molekylen, sitter generna, alltså de recept som styr individens egenskaper.

Den här svampen, den här leoparden, det här äppelträdet. De ser ut och fungerar som de gör, tack vare de gener som de har. Kommer du ihåg hur generna fungerar? DNA-molekylen är som en vriden repstege. Pinnarna på repstegen skiljer sig åt.

A, T, G, A, C, C… Bokstäverna är fyra olika ämnen som sitter i par, baspar, längs med stegen. Ordningen på basparen är recept på proteiner. Om basparen är placerade i en annan ordning, ger det andra proteiner och andra egenskaper. Tillbaka till cellen! Tillbaka till cellen!

Det är så celler förökar sig. När cellen delar sig kopieras kromosomerna, och generna. Vi kollar! A, T, G, A, G, T ... Och här, i den nya cellen: A, T, G, A, G, T … Ja, det verkar stämma.

Det är samma gener i den nya cellen som i modercellen. Nu delas cellerna igen. Kromosomerna kopieras på nytt. Generna kopieras också. Perfekta kopior.

Men vänta lite. Det är något som inte stämmer. A, T, G, A, G ... G! Ser du?

Den här kopian är inte helt perfekt. Kromosomen är lite annorlunda, jämfört med modercellens. Det har inträffat en förändring i arvsmassan, en mutation. När kromosomen kopieras, blir det alltså inte helt perfekt. Det blir nästan perfekt.

När cellen delar sig så blir det fel på ungefär 1 baspar av 100 000! Men eftersom en människa har flera miljarder baspar i sitt DNA så inträffar mutationer i din kropp varje sekund. Cellen har ett skydd mot det. Den har en mekanism som lagar felaktiga kopior i nästan alla fall, men ibland kan enstaka felaktigheter slinka igenom. Nyss såg vi hur basparet T-A tappades bort i kopieringen och ersattes av basparet C-G.

Basparet byttes ut vid mutationen. Men mutationer kan också ske på andra sätt. Titta här. Nu försvinner ett baspar vid kopieringen, och…...det ersätts inte. Mutationen inträffar därför att en pinne på repstegen försvinner.

Nu delas cellen igen. DNA kopieras, och nu… ...dyker det upp ett nytt baspar som inte var där förut. Det här är tre typer av mutationer som kan inträffa. Alla tre får till följd att ordningen av baspar i DNA-molekylen är lite, lite ändrad, jämfört med i modercellen. Det betyder att receptet, på protein, kan bli lite, lite ändrat.

Spelar det någon roll? Den största delen av DNA-molekylen består inte av gener. Och då är det inte heller ett recept på proteiner. Och om mutationen har inträffat i någon av de delarna av DNA händer inget särskilt. Inget av recepten är påverkat, så cellen fortsätter att bygga protein som den brukar.

Men, om mutationen sker i en gen, alltså i någon av de bokstäver som berättar för cellen hur proteinet ska byggas, då kan cellen börja producera nya protein, som ger cellen lite nya egenskaper. Det är sällsynt, men det händer. Det vanliga är då att cellen slutar fungera och dör. Om man har otur kan cellen utvecklas till en cancer cell, som börjar dela sig snabbt, och angriper kroppen Så: mutationer har oftast ingen betydelse. I sällsynta fall kan de leda till sjukdomar Och i riktigt sällsynta fall, om mutationen inträffar.. ...i en gen ...i en cell som är starten på en ny individ. + Till exempel ett ägg eller en spermie...

Då har det skett en liten, liten förändring av arvsmassan. En förändring som lever vidare i nästa generation och som kan påverka dess egenskaper.