Hjärt- och kärlsystemet

När vi människor anstränger oss- andas vi djupare, och hjärtat slår fortare, för att vi ska få ut mer syre och näring till kroppen. Syret och näringen transporteras ut, via blodet. Alla blodkärl och hjärtat, bildar tillsammans hjärt- och kärlsystemet. Syrefattigt blod pumpas från hjärtats högra halva till lungorna där blodet lämnar av koldioxid och hämtar syre. Sen går det tillbaka till hjärtat, till den vänstra halvan.

Den här biten av kärlsystemet, från hjärtat, till lungorna, och tillbaka, kallas för lilla kretsloppet. Från hjärtats vänstra sida, pumpas sen det syrerika blodet, ut i hela kroppen, där blodet istället lämnar av syret till cellerna och plockar upp koldioxid. Sen går blodet tillbaka till hjärtat igen, den här gången till dess högra sida. Den här delen av kärlsystemet, från hjärta, till kropp och tillbaka, kallas stora kretsloppet. När vi anstränger kroppen, måste vi öka blodflödet för att föra ut det syrerika blodet till musklerna snabbare.

Samtidigt måste muskelcellerna bli av med avfall, som behöver rensas ut ur kroppen. Till exempel koldioxid. Den följer med blodet tillbaka till lungorna, och vädras ut med andningen. Blodkärlen som går från hjärtat, kallas artärer. Kärlen tillbaka till hjärtat, kallas för vener.

De kärl som går in i, och ut från, hjärtat är kroppens största kärl. På vägen bort från hjärtat förgrenas de och blir mindre och mindre. De allra minsta blodkärlen, ' kapillärerna, bildar ett nät ute i vävnaderna. Det är kapillärerna som står i direktkontakt med kroppens celler. Väggarna i kapillärerna är mycket tunna!

De består bara av ett enda lager celler. Här kan syre och näring lätt röra sig från blodet och in i kroppens celler, och avfall, som koldioxid, kan röra sig från cellerna ut i blodet. Det är i det kapillära nätverket som artärerna övergår i venerna, som leder blodet tillbaka till hjärtat och vidare till lungorna. När hjärtat pumpar, bildas tryck i blodkärlen. Hur högt blodtrycket är, beror bland annat på hur kraftigt och hur fort hjärtat slår.

Men själva kärlen påverkar också trycket. Om de dras samman, och blir smalare, stiger trycket i dem. Vidgas de, sjunker trycket. Genom att vidga en del kärl, samtidigt som andra blir trängre, styrs blodflödet, så att vissa delar av kroppen får mer blod än andra. Det händer till exempel när vi blir stressade.

Då vidgas blodkärlen till de stora musklerna. Samtidigt dras andra kärl samman, så att andra delar av kroppen får klara sig på mindre syre och näring. Att kroppen reagerar så här, är en rest från tiden då vi levde på savannen. Då betydde stress att “nu är det läge att antingen slåss, eller fly”. Och då behöver musklerna mycket blod.

Nuförtiden handlar stress ofta om något helt annat. Men det vet inte kroppen nånting om. Så den pumpar upp ett blodtryck som passar för att slåss eller fly. Kroppen har flera sätt att känna om trycket behöver förändras. Behövs det, gör den det.

Här sitter ett blodkärl som kallas aortabågen, som kan läsa av blodtrycket Aortabågen skickar signaler till andningscentrum i hjärnan, som sedan skickar signaler vidare till hjärta, kärl och lungor för att justera hjärtrytm, blodtryck och andning och här, i halspulsådern, känner kroppen av mängden koldioxid i blodet njurarna känner också av, om de får för lite blod, och behöver högre tryck. Nervsystemet är också inblandat. Det märker också om vi är stressade, eller jobbar hårt. Det påverkar sen hur hårt hjärtat slår, och om luftvägarna och blodkärlen skall dras ihop eller vidgas. Visst är det väl ett fantastiskt system?