Carl von Linné

Det här är Carl Linnæus. En dag kommer han att bli en av de mest kända svenskarna någonsin. Men år 1717 är han fortfarande i skolan, där han läser till präst. Han är inte särskilt intresserad av sina studier. Han skolkar och tillbringar dagarna utomhus, där han tittar på olika växter.

Hans lärare tror inte att han kommer att bli någon bra präst. Men en av dem tror att han kan bli en bra läkare, och erbjuder sig att undervisa honom i medicin och i studiet av växter – botanik. Han studerar vid universitet och blir läkare, men är mer intresserad av botanik. Linnæus reser runt i Sverige och ritar av och för anteckningar om alla växter och djur som han ser, och alla mönster och likheter mellan dem. Han använder de likheterna för att dela in växter och djur i olika grupper.

Först delar han in dem i stora grupper som kallas riken. Han säger att det finns tre riken i naturen: växter, djur och stenar. Inom rikena finns det klasser, ordningar, släkten och arter. Sedan skapar Linnæus ett system som ger alla levande varelser ett namn med två delar – det binomiala klassificeringssystemet. Eftersom latin är språket som används inom vetenskapen, får alla arter namn som består av två latinska ord.

Varje artnamn består av ett släktnamn och ett artepitet. Till exempel tillhör tamhundar och vargar samma släkte, Canis. Artnamnet för hundar är Canis familiaris, medan namnet för vargar är Canis lupus. "Lupus" är det latinska ordet för varg. En av de många växter som Linnæus namnger är den här lilla rosa blomman. Den är vacker, men luktar fruktansvärt illa.

Det sägs att Linnæus, som tyckte om att skämta, hade en elev som hette Robert som inte tvättade sig ordentligt. Därför fick den illaluktande blomman heta Geranium robertianum! Linnæus blir världsberömd för sitt arbete med att dela in och namnge växter och djur efter hur de ser ut – taxonomi. Första upplagan av hans bok som beskriver taxonomin, Systema Naturae, trycks 1735. Linnæus är den första som placerar moderna människor, som han kallar Homo sapiens, i djurriket.

Han delar också in Homo sapiens ytterligare, på kontroversiella och ovetenskapliga sätt. Det är en del av Linnæus taxonomi som inte används idag. Människor över hela världen skickar olika arter till Linnæus så att de kan komma med i senare upplagor av boken. År 1753 ger Linnæus ut ytterligare en bok: Species Plantarum. I den beskriver han alla växter som är kända vid den tiden, ungefär 6 000 stycken, och deras latinska namn. I boken skriver Linnæus att han troligen har klassificerat de flesta av världens växter.

Men det ... stämmer inte riktigt. Idag känner vi till exempel till över 300 000 arter av blommande växter! Carl Linnæus blir så känd att han 1761 blir adlad av kungen och tar ett nytt efternamn. Det är därför han oftast kallas Carl von Linné.

Linné blir professor, och hans mest framstående elever reser runt i världen för att forska mer om växter och djur. De skriver till honom om sina upptäckter, och skickar uppstoppade djur, torkade växter och frön från Afrika, Asien och Amerika. Under sin livstid ger Linné namn åt över 12 000 arter av växter och djur. Idag upptäcks tusentals nya arter varje år. Och forskare använder fortfarande många delar av Linnés system för att placera de nyupptäckta arterna i grupper och ge dem namn.