Tänderna
Vilka tänder använder vi för att tugga och finfördela maten med innan vi sväljer den?
Men! Kolla, jag har tappat min tand. Söt glugg, hörru! Kan du säga s? Fff.
Va? Haha! Fnyggt, Fofia! Ja, utan tänder kan det vara svårt att prata ordentligt. Och svårt att tugga maten.
När Sofia tar en tugga av äpplet använder hon framtänderna. De används mest för att bita av delar av maten. Sedan tuggar hon frukten med hjälp av tänder längre bak i munnen – främre och bakre kindtänderna. De tuggar och finfördelar maten innan Sofia sväljer den. Det är tändernas viktigaste uppgift, att sönderdela maten till mindre bitar.
Det är det första steget i matspjälkningen. I munnen sitter också långa och vassa tänder, hörntänderna. Många däggdjur, som människan, har hörntänder för att kunna bita tag i och slita sönder mat. En tand har fyra olika delar. Den yttersta delen är ett skydd.
Den är vit, och det är kroppens hårdaste vävnad, emaljen. Emaljen är tålig och slitstark, för att tänderna inte ska gå sönder när man biter och tuggar. Innanför emaljen sitter tandbenet.. Det utgör den största delen av tanden. Tandben är inte lika hårt som emalj, men det är hårdare än vanlig skelettvävnad.
Det är tandens stomme. Längst in i tanden finns en mjuk vävnad med massor av blodkärl och nerver – pulpan. Nerverna i pulpan är det som gör att tänderna har känsel. När du tar en tugga av riktigt kall glass känner nerverna det kalla. Kylan kan skada tänderna, och nerverna därför skickar en varning till hjärnan.
Det ilar eller gör ont i tänderna. Tänderna sitter fast stadigt i munnen även när du biter i någonting hårt eller segt. De har rötter, som är fästa i munnens övre- och nedre käkben. Tandrötterna består av tandbenet och rotcementet. Människans tänder är levande.
De behöver näring och syre för att växa och leva. Det kommer genom rotkanalen och pulpan. Bebisar föds oftast utan tänder. De första tänderna brukar komma innan barnet fyller ett år, och kallas mjölktänder. När man är mellan fem och sju år gammal börjar mjölktänderna sitta löst.
De trillar ut så småningom, och precis det hände Sofia när hon bet i äpplet. Men under mjölktänderna sitter nya tänder som är redo att växa ut– permanenta tänder. De tänderna ska Sofia ha resten av livet. Därför är det viktigt att ta hand om dem och borsta tänderna med tandkräm. Annars kan bakterier fastna och bilda beläggningar, plack, på tänderna.
Bakterierna bryter ner matrester, och då bildas syror. Syrorna fräter på tänderna. Saliv, alltså spott, i munnen förhindrar frätningen. Men om det är för mycket syra, hinner inte saliven balansera den. Syrorna kan fräta sönder emaljen.
Det blir hål i tanden, karies. Det är bra med ordentliga pauser mellan måltiderna, så att saliven får chans att balansera syrorna. Att småäta då och då ökar risken för hål i tänderna. Dessutom, bakterierna trivs bäst när de får socker, från godis eller glass. Så, om man vill undvika karies är det bra att äta mindre socker.
Va!? Inget focker!? Inget godiff!? Ta det lugnt. Lite kan du äta.
Och snart växer det ut en ny tand, så vi hör vad du säger igen.