Epidemier och pandemier

Paris, maj 1918. Den franske författaren Guillaume Apollinaire sitter på ett café och läser tidningen. Det mesta handlar om f örsta världskriget, som har pågått i nästan fyra år, men han fastnar också för en annan notis. Det står om en ny smittsam sjukdom som upptäckts i Spanien. “Konungen, premiärministern och flera andra ministrar har insjuknat. De lider av en mystisk sjukdom, .

som uppträder över hela Spanien och har angripit 30 procent av befolkningen Sjukdomen anses inte vara farlig.” Men det är fel. Väldigt fel. Ett halvår senare är Apollinaire själv smittad. I november, dör han i den nya sjukdomen. Nu kallas den Spanska sjukan, och mellan åren 1918 och 1920 tar den livet av mellan 50 och 100 miljoner människor över hela världen.

Apollinaire dör bara två dagar innan Första världskriget tar slut. Antalet dödsoffer i kriget är ungefär nio miljoner. Spanska sjukan dödar alltså många gånger fler än historiens hittills blodigaste krig. En sjukdom som sprids genom att människor smittar varandra är en infektionssjukdom. Om sjukdomen på kort tid får stor spridning i ett samhälle kallas utbrottet för en epidemi.

Oftast är det virus eller bakterier som orsakar smittsamma sjukdomar. Ett enda virus som kommer in i en människas kropp kan snabbt växa i antal och bli till många miljarder exakt likadana virus. Vissa virus har som sjukdomstecken, symtom, att man nyser eller hostar. Dropparna i en enda nysning kan innehålla hundratals miljoner virus. Om någon är i närheten är det lätt att man andas in en liten droppe från nysningen.

Eller också kan en droppe fastna på ett dörrhandtag. Nästa person som öppnar dörren kan då få med sig viruset på handen. Om man då råkar peta sig i ansiktet kan viruset komma in i kroppen. Och ytterligare en person är smittad. Nya virus uppstår hela tiden, och vissa av dem leder till epidemier som drabbar väldigt många människor i många länder.

Det kallas för en pandemi. Några pandemier i historien har varit extra allvarliga, med miljontals dödsfall. Men hur kan en sjukdom sprida sig så fort? Här är den första personen som bär på ett nytt virus. Hen smittar två personer.

De två smittar ytterligare två personer var. Då är vi uppe i 7 smittade. De här fyra smittar 8 personer. De 8 smittar 16. Sammanlagt är nu 31 smittade.

Fortfarande inte så många, och i början går smittspridningen långsamt. Men ju fler som smittas, desto snabbare går spridningen av smittan. Snart blir 31 till 63, 63 till 127, 127 till 255, och så vidare, och så vidare ... Spridningen av smittan går snabbare och snabbare. När en miljon människor är smittade kan de tillsammans smitta ytterligare två miljoner människor inom loppet av en dag eller två.

Men förr eller senare avtar smittspridningen. Det är vanligt att den som haft en virussjukdom utvecklar ett försvar mot viruset, man blir immun. Då kan man inte bli smittad igen av samma virustyp, och man kan inte heller sprida den vidare på nytt. Så, när tillräckligt många i en befolkning haft smittan minskar spridningen. I bästa fall lyckas man också utveckla ett vaccin, som förhindrar att folk blir smittade.

Om många är vaccinerade stoppas smittspridningen. Det finns vaccin mot många allvarliga sjukdomar, som tuberkulos, polio och mässling, men mot helt nya virus finns oftast inga vaccin. Forskare arbetar så hårt de kan för att utveckla nya. Men det tar tid, och det är nästan omöjligt att få ett vaccin klart innan en pandemi drabbat hela världen. Mot Spanska sjukan fanns inget vaccin, men sjukdomsspridningen upphörde av sig själv.

viruset fanns kvar, men pandemin som det ledde till var över. Då hade mer än var fjärde människa smittats. Guillaume Apollinare var en av dem som dog. Och totalt dog mellan 2 och 5 procent av världens befolkning. Det gör Spanska sjukan till en av de dödligaste pandemierna i historien.