Mobbning och trakasserier

Hej Leon, hur är det? Det hände en jobbig sak idag, och jag är inte säker på om jag gjorde rätt. Fin mössa ... INTE! Hahahaha!

Haha ... ha ... Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra, så jag skrattade bara. Han skrattade också, eller hur? Alla gjorde det.

Så jag antar att han tyckte det var roligt. Du låter inte så säker på det. Nä, han såg faktiskt ledsen ut när det hände. Precis, Leon, även om någon inte skadas fysiskt kan de ändå känna sig sårade av andras handlingar. Hur tror du att han kände sig när alla skrattade?

Antagligen jättegenerad. Det skulle kännas hemskt om alla skrattade åt mig. Jag antar att han bara ville skratta bort det för att dölja hur generad han var, och för att få mobbaren att sluta. Så vad skulle du ha gjort annorlunda? Kunde du ha sagt något?

Jag ville säga ... Hördu! Det där var inte roligt. Okej, så varför sa du inte det då? Jo ...

Vi skojade ju bara. Det är klart att vi bara skämtade. Kan du inte ta ett skämt? ... jag tror inte att det skulle ha hjälpt. Det kanske inte alls skulle ha slutat på det sättet, Leon!

Försök igen. Hördu! Det där var inte roligt. Nej, det var det inte! Åh, umm ... jag skojade bara.

Förlåt. Ser du, Leon? Dina ord kan göra skillnad! Jag antar att det ibland kan hjälpa att säga något. Men ...

hur är det när jag verkligen inte kan säga någonting? Som den här killen i mitt lag, ibland är han inte särskilt trevlig mot de andra i laget. Han skriker åt dem när de inte springer tillräckligt snabbt och kallar dem ”idioter”. Jag vill säga åt honom att sluta, men han är mycket större än jag och rätt skrämmande också! Det var inte bra.

Har du funderat på att prata med någon? Som en lärare eller din tränare? Ja, men jag vill inte vara en skvallerbytta ... Vet du, Leon, att berätta för en vuxen eller någon du litar på för att hjälpa någon som är illa ute, det är inte att skvallra. Om du kan stå upp för någon som blir mobbad genom att berätta för en vuxen, så är det riktigt bra.

Det är att vara en lagspelare. Jag vet ... men tänk om jag gör det värre? Det är alltid lättare att inte göra någonting när du blir vittne till mobbning, men då kan du vara säker på att inte mycket kommer att förändras. Din tränare kan bara hjälpa till om han vet vad det är som pågår.

Jag antar att när jag bara skrattar eller vänder mig bort, så verkar det som om jag tycker det är okej med mobbning ... men det tycker jag inte! Mobbning är fel! Att inte göra någonting är kanske nästan lika illa som att själv mobba någon. Det är bra att du märker när någon behandlas illa, och det är bra att du vill hjälpa till, men ingen ska försätta sig i en otrygg situation.

Att göra en liten sak är bättre än att inte göra någonting: det visar att du inte är på mobbarens sida. Ibland kan du ingripa själv, ibland kan du prata efteråt med personen som blir mobbad, och ibland kan du prata med en vuxen du litar på. Mobbningen kommer förmodligen inte att försvinna med en gång, men små handlingar kan räcka långt. Jag tror att jag har en idé! Kan jag sitta här med dig?

Förresten, jag gillar verkligen din mössa!