Hem
Uppgifter
Bokmärken
Human Genome Project
Uppgradera för mer innehåll
All information om hur en levande varelse kommer att se ut och fungera lagras i långa kedjor av __________.
Se dig om i ditt klassrum eller tänk på människor som du känner. Om du inte har en enäggstvilling eller trilling så finns det ingen i världen exakt lik dig – dina egenskaper är unika. Och ändå ser du ut ungefär som de flesta andra människor här på jorden. Och likheterna mellan oss slutar inte där! Det sätt som din kropp fungerar på är mer eller mindre likadant som alla andras.
Men vad är det som styr de här processerna och gör att våra kroppar ser ut och fungerar som de gör? Information och detaljerade instruktioner ”skrivs” och lagras i våra celler i långa molekylkedjor – vårt DNA. DNA-molekyler innehåller fyra föreningar, så kallade baser – adenin, tymin, guanin och cytosin. De här baserna bildar par, så att DNA-molekylerna ser ut ungefär som en vriden stege. Dom här baserna är ordnade i en specifik sekvens – en genetisk kod.
Vissa delar av sekvensen ger instruktioner till celler, andra gör det inte. DNA är uppdelat i 23 kromosompar. DNA och annat genetiskt material i våra celler fungerar som en molekylär manual för att konstruera en människa. Den ”manualen” är den mänskliga arvsmassan – genomet. Det är 1984 och forskare bestämmer sig för att sätta igång ett jättestort biologiprojekt med forskare från många länder.
Det här är Human Genome Project. Human Genome Project börjar officiellt 1990. Forskarna som deltar hoppas kunna hitta sekvensen av DNA-baspar i alla mänskliga kromosomer. Totalt är det cirka tre miljarder baspar! Forskarna vill använda den sekvensen och skapa en karta över hela det mänskliga genomet och visa placeringen av nästan varje gen.
De vill göra det här för att de hoppas att det kommer hjälpa oss att förstå allt om hur kroppen fungerar och även hjälpa oss bota sjukdomar! Efter tretton års hårt arbete avslutas Human Genome Project 2003, två år tidigare än planerat. Resultaten avslöjar många överraskande saker! Innan projektet inleddes trodde forskarna att de skulle hitta cirka 100 000 gener, men de hittade bara uppskattningsvis 20 till 25 000 gener. Det är mycket färre än de förväntade sig!
I själva verket ger det mesta av vårt DNA faktiskt inte instruktioner till celler – det kodar inte för gener. Så vad gör den delen av DNA? Vi är inte riktigt säkra på det. Ett annat intressant resultat av projektet är att alla människor har nästan 99,9 % av det mänskliga genomet gemensamt. Den genetiska skillnaden mellan människor är bara 0,1 %!
Och trots förhoppningen att sekvensering av det mänskliga genomet skulle hitta botemedel mot alla sjukdomar, har det inte gjort det. Det här fick forskare att tro att DNA inte är det enda som avgör hur våra kroppar fungerar. Resultaten av Human Genome Project är mycket viktiga för vetenskap och medicin idag. Tekniker som utvecklats genom projektet, kombinerat med data, bidrog till att upptäcka mycket mer om gener: vilka sjukdomar de kan orsaka och hur vi kan reparera skadade gener. Ett mänskligt genom kan nu sekvenseras på en dag ungefär och processen kostar runt tusen dollar.
En stor skillnad mot projektet som tog tretton år och kostade miljarder! Så vad händer nu efter att Human Genome Project har slutförts? Slutar forskarna undersöka det mänskliga genomet? Inte alls! Även om vi kanske har den fullständiga sekvensen av det mänskliga genomet, finns det fortfarande en massa saker att upptäcka. Och så fortsätter utforskandet!