
Temperaturförändringars effekt på djur

Uppgradera för mer innehåll
Animals can regulate and maintain their body temperature by changing what they are doing. This is called a __________.
Det är en riktig varm dag och Maria är ute på promenad med Diva, i parken. Titta Maria, där är det skugga! Äntligen! Det här är så mycket bättre! Men vad händer om Diva fortfarande är för varm? Oroa dig inte!
Ni är båda i skuggan, och det hjälper dig att hålla dig sval. Och titta på hur Diva andas! Hennes tunga hänger ut, och hon andas djupt och snabbt. Hur hjälper det henne? Jo, när Divas tunga hänger utanför, försvinner hennes saliv fortare, och det kyler ner hennes kropp.
Det kallas att flämta, och liknar det som händer när din hud svettas för att hålla dig sval. Till skillnad från människor bor djur oftast inte i hus, som kan skydda dem från värme eller kyla. De har heller inte kläder som vi har, som skulle hjälpa dem att hålla sig varma. Djur har andra sätt – eller mekanismer – som de använder för att hålla sig varma eller svalna av. Vissa mekanismer sker naturligt i kroppen, och djuren kan inte kontrollera dem.
De kallas fysiologiska mekanismer. Men ibland förändrar djur sättet de gör något på – sitt beteende – för att värma upp eller svalka ner sig. Det här kallas beteendemekanismer. Mekanismerna verkar vara mycket olika, men de är faktiskt väldigt ihopkopplade och beroende av varandra! När getter känner sig kalla, börjar deras muskler dra ihop sig och slappna av.
De börjar huttra. Det skapar värme som sprids runt kroppen. Getterna kan inte kontrollera det här; det är en fysiologisk reaktion. Nu är getterna varmare, men inte tillräckligt varma. Så de förändrar sitt beteende!
De flyttar sig närmare för att hålla varandra varma. Huttrande är en av många reaktioner på temperaturförändringar. När djur befinner sig i en varm miljö ligger deras hårstrån platt mot huden. Kroppen kommer att svalna snabbare på det sättet. Men när det blir kallt ställer sig hårstråna rakt upp!
Det här fångar luft nära huden, och skapar ett isolerande lager som håller djuren varma. Någonting annat händer i kroppen, när djuren behöver bli av med värme. Deras blodkärl blir större! Blod är varmt. Så när kärlen vidgas, flyter mer blod närmare huden, och värmen når ut lättare.
Den här processen heter vasodilation. Men om ett djur behöver hålla kvar värmen, blir blodkärlen mindre. Det blir mer utrymme mellan dem och hudens yta, och mer värme sparas. Den här processen heter vasokonstriktion. Nu vet vi vad som händer, automatiskt i kroppen hos djur när omgivningen blir varmare eller kallare.
Men djur ändrar också sina beteenden – som hos getterna som flyttade sig närmare varandra. Det är senhöst i den här skogen. Den här brunbjörnen försöker komma undan kylan genom att krypa ner i ett hål – ett ide. Där sover den. Den äter inte och den kommer inte ut igen förrän till våren.
Det kallas dvala. Fåglar flyr från kylan på ett annat sätt. De flyger långt bort, till varmare platser ... som den här savannen! Fåglarna flyttar – migrerar – hit för att få vara varma. Även om vissa djur som bor här tycker att det är alldeles för varmt … som grodor!
De är särskilt känsliga för värme. När det blir för varmt blir de inaktiva och äter ingenting alls under längre perioder. Den här processen kallas estivation. Den påminner mycket om björnens dvala, men sker i en varm miljö. Maria, Diva springer iväg!
Jag har just observerat ett annat sätt som djur förändrar temperaturen.