Hur blodgrupper ärvs

Alla människor har en av fyra olika blodtyper, eller blodgrupper. De här fyra blodgrupperna är A, B, AB och 0. Blodgrupperna bestäms av antigener som sitter på de röda blodkropparnas yta. Blodgruppen A har antigenen A på blodcellens yta. Blodgruppen B har antigenen B.

Blodgruppen AB har både antigenen A och B. Och blodgruppen 0 har inga antigener alls på blodcellernas yta. Vi ärver vår blodgrupp från våra föräldrar. Den bestäms av våra gener. Gener bildar par, där en gen kommer från varje förälder.

Vi tittar på ett exempel: En av generna i det här paret bestämmer att antigen A finns på de röda blodkropparna. Det är en gen för blodgrupp A. Men genen från den andra föräldern ger inte några antigener. Alltså är det en gen för blodgrupp 0. Hur ser det då ut på ytan av blodcellerna?

Jo, det finns antigen A där, från den ena föräldern. Från den andra föräldern kommer inga antigener. Och då blir blodgruppen A, eftersom antigenen A sitter på blodkropparna. Genen för blodgrupp A är alltså den gen som bestämmer här. Den dominerar över genen för blodgrupp 0.

På samma sätt dominerar också genen för blodgrupp B över genen för blodgrupp 0. Om ett genpar ger både blodgrupp A och blodgrupp B, kommer båda sortens antigener finnas på de röda blodkropparna. A från en förälder, och B från den andra. Blodgruppen för barnet blir AB. Om båda generna ger 0, betyder det att det inte blir några antigener på blodcellernas yta.

Det är då blodgruppen för barnet blir 0. Man kan rita diagram över hur gener parar ihop sig och bestämmer vilka blodgrupper som är möjliga. Här är en mamma som har generna för A och 0. Hon har alltså blodgrupp A. Pappan har generna för B och 0, alltså blodgrupp B.

Varje förälder ger en gen till sitt barn. Då kan barnets genpar se ut så här. Det finns fyra möjligheter: AB, B0, A0 och 00. Det här genparet, AB, betyder att båda sorternas antigener finns på blodcellernas yta. Barnets blodgrupp är AB.

Det här genparet, B0, betyder att antigenen B finns där. Barnets blodgrupp är B. Och på samma sätt betyder det här genparet, A0, att antigenen A finns på cellernas yta. Barnets blodgrupp är A. Genparet 00 betyder att det inte finns några antigener på de röda blodkropparna.

Blodgruppen för barnet blir då 0. Sannolikheten för var och en av de här händelserna är en fjärdedel, eller 25 %. En sådan här tabell kallas för en Punnett-kvadrat. Vi ska rita en till Punnettkvadrat, och se efter hur det blir när det här barnet, med blodgrupp 0, växer upp och själv blir förälder. Hon får barn med en man som har blodgruppen AB.

Hur ser genparen ut? 0 och 0 för mamman. A och B för pappan. Kombinationen av genpar för deras barn kan bli: A0, A0, B0 och B0. Vi ser alltså att de möjliga blodgrupperna för deras barn är A eller B.

Och det är lika stor sannolikhet för båda fallen, 50%. Trots att mamman har blodgrupp 0, kommer inget av hennes barn att ha det, eftersom anlagen för blodgrupperna A och B dominerar. Men det är också så att inget av barnen kommer att ha samma blodgrupp som sin pappa. Barnen har A eller B, medan pappan har AB.