Kompostering

Stella och hennes morfar James har förberett trädgården inför vintern. Nu är den full av bruna högar med kvistar och döda löv, och gröna högar med ogräs, torkade växter och ruttna grönsaker. Vad ska de göra med alltihop? De skulle kunna ta avfallet till en soptipp, där det skulle ta upp plats och förmultna under ganska lång tid, och samtidigt släppa ut skadliga gaser – som metan. Eller så kan de omvandla avfallet till något användbart, som faktiskt kan hjälpa dem att odla fler växter på våren!

Först ställer de en stor låda, med öppningar så att luft kan komma in, på en skuggig plats i trädgården. I botten lägger de ett lager från den bruna högen – de bruna, döda löven och kvistarna. Om det här lagret är väldigt torrt, kan de hälla på lite vatten så att det blir fuktigt. Ovanpå det lagret lägger de ett lager från den gröna högen – ogräset, de torkade växterna och de ruttna grönsakerna. De kan också lägga på lite färska frukt- och grönsaksrester från köket.

Sedan täcker de det lagret med ytterligare ett brunt lager, därefter ett grönt, och så vidare, tills allt avfall ligger i prydliga lager lager i lådan. Det är också bra med några daggmaskar – och sådana finns det gott om! När komposten är fylld börjar avfallet brytas ner till enklare beståndsdelar: vatten, mineraler, enkla sockerarter och gaser. Det kallas för nedbrytning. Daggmaskarna är till stor hjälp i den här processen; de är nedbrytare.

Inom några månader omvandlas högen till en mörk mylla – kompostjord. Vi kallar den här processen kompostering. Kompostjord innehåller kol från de bruna lagren, kväve från de gröna lagren, och andra näringsämnen som är viktiga för att nya växter ska kunna växa. Kompostering omvandlar nedbrutet organiskt material till återvunnet naturgödsel! Det finns många fördelar med kompostering, och att använda kompostjord som gödningsmedel.

Det gör att organiskt material inte hamnar på soptippen, där det skulle frigöra mer metan. Rätt använt, kan kompostering minska mängden luftföroreningar. Kompostjord hjälper växter att växa, och förbättrar jordens kvalitet. Kompostering återför näringsämnen till jorden – ämnen som växterna annars tagit bort. Det minskar behovet av konstgödsel.

Sådana kemiska gödningsmedel kan vara skadliga för vissa levande organismer, som daggmaskar. Daggmaskar är viktiga för att hålla jorden luftig, och för att bryta ner död materia. Att kompostera är också bättre för de här organismerna. Kompostering hjälper dessutom jorden att hålla kvar mer vatten. Det innebär att man inte behöver vattna lika ofta, och att jorden hålls fuktig, även om det är torrt väder.

Nu har ju inte alla tillgång till en trädgård med en stor kompost som Stella och morfar James. Men du kan kompostera ändå! Du kan till exempel bygga en mindre version av Stellas och James kompostlåda, hemma i ditt eget kök! Där kan du lägga dina matrester, och använda kompostjorden till krukväxter. Eller så kan du lägga dina matrester i en behållare för matavfall, om det finns en sådan där du lämnar dina sopor.

Därifrån förs avfallet till stora komposteringsanläggningar, där det har goda förutsättningar att förmultna och brytas ner snabbare. Den kompostjorden kan sedan köpas av jordbrukare som använder det på sina odlingar. Även om vi bör slösa så lite mat som möjligt, är visst organiskt avfall oundvikligt. Och kompostering är ett bra sätt att använda det på!