Det Östafrikanska riftsystemet

Det Östafrikanska riftsystemet är en lång sprickdal som löper 6 400 kilometer från Jordanien i sydvästra Asien, till Indiska oceanens kust i Moçambique i Afrika. Dalen är ungefär 50 kilometer bred på de flesta ställena, men vid dess bredaste del, i Danakilöknen, är bredden 480 kilometer. Dalens starkt sluttande väggar, eller branter, reser sig cirka 900 meter över dalens botten, på vissa ställen ännu högre. Vid Mau Escarpment i Kenya är dalväggarna 2 700 meter höga! Hur uppstod den här långa, djupa revan i jorden?

För cirka 30 miljoner år sedan gjorde krafter från den flytande magman under jordens yta att det bildades sprickor i jordskorpan. Sådana sprickor kallas förkastningar. Delar av jordskorpan mellan två förkastningar började sjunka. Det gjorde att en lång sprickdal skapades, en så kallad gravsänka. Det Östafrikanska riftsystemet växer fortfarande.

Inom några miljoner år kan östra Afrika komma att frigöra sig och bilda en ny landmassa. All den här aktiviteten i jordskorpan gör att magma kan tränga uppåt, och ibland bryta igenom ytan som en vulkan. Vulkaner finns utspridda längs riftsystemet; de två högsta är Mount Kenya och Kilimanjaro. Andra kännetecken hos sprickdalen är öppna savanner, skogsklädda berg, gräsmarker, floder och stora, djupa sjöar. Det här varierade landskapet ger livsmiljöer åt fler arter av vilda djur än någon annanstans i Afrika.

Det är den region i Afrika som har högst biologisk mångfald. Lejon, leoparder och geparder strövar omkring på savannerna. I skogarna lever schimpanser och apor i bambu- och mahognyträden. Krokodiler simmar i sjöar och floder där deras favoritbyte, flamingor, samlas. Flamingor livnär sig på blågröna alger som trivs i riftsystemets salta sjöar, som Bogoriasjön i Kenya, och Natronsjön i Tanzania.

Människor och deras förfäder har levt i det Östafrikanska riftsystemet i miljontals år. Begravda i dalens lager av uråldrig jord och stenar finns välbevarade fossiler och ben. 1974 upptäckts ett kvinnligt skelett av en tidig mänsklig art i Etiopien. Fossilexperten – paleontologen – som upptäcker henne är Donald Johanson. Johanson använder vulkanaska i närheten för att beräkna skelettets ålder: 3,2 miljoner år!

Han ger henne smeknamnet Lucy. Idag utgör riftsystemet jaktmarker för några av jordens få kvarvarande jägar- och samlarsamhällen. Hadza-folket bor i den tanzaniska delen av dalen, där de jagar babianer, söker efter rötter och bär, och samlar honung. Andra som bor längs riftsystemet försörjer sig på fiske. Som här, vid Naivashasjön i Kenya, där fiskare fångar abborre och tilapia.

Turism är också en stor industri i flera av dalens områden. Besökare får bo i safaristugor eller på lyxhotell, och kan tillbringa dagarna med att titta på vilda djur, åka båt eller vattenskidor. Men den naturliga miljö som möjliggör mänsklig aktivitet är hotad. Avverkning krymper skogsområdena och förstör livsmiljöer för vilda djur. Skadliga kemikalier från gruvdrift förorenar vissa sjöar, medan andra drabbas av överfiske, vilket hotar sjöarnas naturliga ekosystem.

Många lokala och internationella grupper arbetar för att säkerställa att Östafrikanska riftsystemets historia, landskap och djurliv bevaras för kommande generationer.