Multinationella företag

I flera tusen år korsar köpmän hav och land för att sälja sina varor. Från mitten av 1900-talet används jetplan och containerfartyg för att snabba på transporterna. Snart kopplar internet och mobiler ihop människor över hela världen. Skor och saffran, idéer och låtar, transporteras snabbare än någonsin runt jorden. Nu sköts handeln ofta av stora organisationer.

De säljer inte bara produkter utan också andelar av organisationen – aktier. Genom aktierna får företaget in pengar. Andelarna – aktierna – gör att företaget ibland ibland ägs av tusentals personer. De här företagen ägs av aktieägare. Ett bolag har som mål att tjäna pengar åt sina aktieägare.

För att göra det, måste de sälja produkterna för mer än vad det kostar att tillverka dem. Så företagen letar efter de billigaste sätten att tillverka produkterna på. Eller snarare, de billigaste platserna. Vi tänker oss ett kanadensiskt skoföretag. I femtio år har det tillverkat sina skor i en stad i Kanada, där huvudkontoret ligger.

Nu vill de sänka produktionskostnaderna, och söker efter de billigaste materialen och billigast arbetskraft. I Brasilien finns det billigt läder, men färgpigment är billigare i Sydkorea, och det bästa priset på gummi finns i Malaysia. Företaget köper in material från alla de här länderna, och letar nu efter den billigaste platsen för själva skotillverkningen. I låginkomstländer kan företaget betala arbetarna mindre än i Kanada. Så de börjar tillverka skorna i Vietnam.

Nu har företaget verksamhet i flera länder, flera nationer – men huvudkontoret ligger kvar i Kanada. Skoföretaget har nu blivit ett multinationellt företag. Alla multinationella företag gör inte på samma sätt. Vissa flyttar utomlands för att sänka produktionskostnaderna. Andra flyttar till nya länder för att sälja fler produkter.

Vårt kanadensiska skoföretag vill göra både och. De börjar sälja skor i Vietnam, nära där de tillverkas. De behöver inte oroa sig så mycket för konkurrens från lokala vietnamesiska företag – det multinationella har vuxit sig starkt och har mer pengar, mer avancerad teknik, och mer utbildad personal än de mindre företagen. Försäljningen i Vietnam går bra. Det multinationella företagets vinster växer, och aktieägarna får mer och mer pengar.

De har också fått nya kunder i Vietnam. Där finns ett nytt kanadensiskt skomärke i affärerna! Och i Kanada är priset på skor lägre än det skulle varit om skorna hade gjorts där. De kunderna är också nöjda! Det multinationella företagets snabba tillväxt har skapat några tydliga vinnare.

Finns det några förlorare? De som tidigare tillverkat skor i den kanadensiska staden, och haft pålitliga och välbetalda jobb, upptäcker nu att jobben blir färre när produktionen flyttat utomlands. Hur är det med arbetarna i Vietnam? Är det multinationella företaget bra eller dåligt för dem? De tjänar mindre än vad de kanadensiska arbetarna gjorde, men fabriksarbete betalar ofta bättre än andra jobb i samma område. De tusentals jobb som alla utländska företag tillsammans skapar gör att mer pengar kommer in i området, så att samhällen har mer pengar att använda till skolor, sjukhus och vägar.

Men ibland har utvecklingsländer dåliga lagar som ska skydda fabriksarbetare. De kan behöva arbeta många timmar, i smutsiga och ohälsosamma miljöer. För att försöka skydda arbetare från sådana förhållanden har till exempel FN satt upp riktlinjer för hur multinationella företag ska skötas. När multinationella företag dyker upp på fler och fler platser i världen, påverkas också fler och fler människor. De kan vara bra för aktieägare och arbetssökande, konsumenter och hela samhällen.

Men de har också ett ansvar gentemot alla som påverkas av deras företagande.