Checking sources

Kolla! Lady Dada ska uppträda i vår skola! Wow! ... vem säger det? Det står på Leons Facepage.

Med länk till skolans hemsida. Låter det här sannolikt? När vi surfar på nätet, läser nyheter, eller hör någonting oväntat, måste vi fråga oss: är det här sant? Hur vet vi det? För att ta reda på sånt undersöker vi varifrån informationen kommer.

Det här kallas en källa. Den här filmen till exempel, är den källa du hämtar information ifrån just nu. Det kan också vara något skrivet - en skriftlig källa, eller något som någon berättar - en muntlig källa. Det är viktigt att bedöma om källan är pålitlig, och hur mycket källan kan om ämnet. Först då vet man om man vågar lita på informationen.

Det här kallas källkritik. “Kritik” kan låta som att man klagar på något. Men här betyder “kritik” granskning, eller bedömning. Vi granskar informationen - ser efter om den verkar sann. Källkritik är en viktig metod inom vetenskap och studier. Källkritik har också stor betydelse i vardagslivet så att vi inte råkar sprida falsk information eller sådant som inte stämmer.

Vare sig det är stora eller små nyheter, eller rykten vi hör, på nätet, eller i verkliga livet, kan det få stora konsekvenser. Ett sånt falskt rykte är att ett vaccin skulle orsaka allvarliga biverkningar. Det har gjort att flera farliga sjukdomar som tidigare varit utrotade, blivit vanligare igen. När falska rykten sprids kan de till slut kännas som sanning, eftersom “alla” hört ryktet. Det har hänt att rykten om personer, organisationer — till och med folkgrupper — fått stor spridning.

I några fall har det lett till förföljelser och krig. Det är lätt att dras med när man hör något upprörande, roligt eller spännande. Vi måste tänka efter - innan vi sprider saker vidare. Källkritik är inte bara en metod inom vetenskap. Det är något alla i ett samhälle måste tänka på.

Det är ett sätt att se på världen där man tar ansvar för att inte sprida lögner eller falska rykten. Det är viktigt att veta hur nära en källa är ursprunget till informationen. En källa som själv varit med om det den berättar kallas primär källa. En källa som istället berättar vidare eller upprepar det som någon annan sagt, är en sekundär källa. Nyhetsartiklar är oftast sekundära källor; de återberättar vad som hänt andra.

Helst vill man hitta den primära källan för att kunna veta hur trovärdigt något är. Även om en nyhet står i alla de stora tidningarna, kan alla ha fått informationen från samma primärkälla. Som en nyhetsbyrå. Då blir nyheten mindre trovärdig än om den hade kommit från flera olika primärkällor. I Lady Dada-fallet är Leon sekundär källa, eftersom han sprider information från någon annan: en webbsida. För att ta reda på hur det verkligen ligger till, räcker det alltså inte att fråga Leon.

Maria och Lina måste finna den primära källan. ...är det här verkligen skolans hemsida? En massa stavfel... Vad händer om vi klickar här? HAHA. LURAD Ajdå… Lady Dada kommer nog inte.

Det är lätt att dras med när man läser något roligt. Det är därför bra att vara extra försiktig när du hör något som du håller med om, redan tror på, eller verkligen önskar vore sant. För då är risken större att du slarvar med källkritiken. Men jag har redan köpt biljetter!