
Clause elements: Subject and predicate

Uppgradera för mer innehåll
Vad kallas det som läggs till när det inte finns någon som gör eller upplever det som beskrivs i predikatet, till exempel när man talar om regnande.
Då hördes steg… och ett ylande läte… Maria is telling a ghost story Den här meningen består av en grupp ord som kan stå för sig själva, och som hänger ihop grammatiskt. En sats. Satser är uppbyggda av olika delar som alla har en funktion i satsen. Satsdelar. Vi tittar närmare på hur en sats är uppbyggd.
För att göra det undersöker vi vilka delar som är med, och hur de fungerar ihop. Det kallas att ta ut satsdelar. En satsdel är viktigare än alla andra. Predikatet. Predikat innehåller alltid ett ord som oftast uttrycker en handling eller aktivitet av något slag.
Ett verb. Här är några verb: Tell, scare, listen, be, become För att hitta predikatet i en sats, ska man alltså leta efter verbet. Om det är svårt att hitta verbet, kan man fråga sig: vad händer? Maria is telling a ghost story. Vad händer?
Is telling. Där har du predikatet! Ibland hänger verbet ihop med småord, som också är en del av predikatet. Maria makes up a story. Vad händer?
Makes up. Det här lilla ordet hänger ihop med verbet. up Det är en partikel. Ibland kan det till och med finnas flera verb i predikatet, som i den här satsen, där det finns fyra: Lingo would like to try to scare Maria Ibland kan ett predikat vara hela satsen. Sit!
Men nästan alltid behövs en satsdel till. Den beskriver vem, vad eller vilka som satsen handlar om. Subjektet. Subjektet är oftast den som gör det som predikatet beskriver. Maria is telling a ghost story.
Du hittar subjektet lättast genom att fråga vem, vad eller vilka som gör det som beskrivs i predikatet. Who is telling ghost stories? Maria Ibland är subjektet inte någon som gör något, utan den som något händer med. Lingo is scared. Frågan fungerar ändå: Who is scared?
Lingo Här är några fler satser: Telling ghost stories is exciting. What’s exciting? Telling ghost stories That Lingo hid surprised Maria. What surprised Maria? That Lingo hid.
The long and gruesome ghost story scares Lingo. What scares Lingo? The long and gruesome ghost story Subjekten i de här exemplen är ganska olika, eller hur? Ett subjekt kan vara ett substantiv tillsammans med de ord som hör till det. Då är det en nominalfras Subjektet kan också vara ett namn, eller ord som ersätter namn - pronomen.
Men det kan också vara ett verb i den här formen - gerundium. Eller en sats som inte kan fungera på egen hand - en bisats. Det som alla subjekt har gemensamt är att de hör ihop med ett predikat, och besvarar frågan vem, vad eller vilka? Oftast är subjektet en lika viktig del av satsen som predikatet. Det är så pass viktigt att vi faktiskt lägger till ett subjekt även där det inte borde finnas något.
It's raining. Vem regnar? Regnet? Nja... I engelska behövs ett subjekt för att satsen ska vara grammatisk.
Därför lägger vi till ett “tomt” subjekt. Ett platshållarsubjekt. Det behövs inte i många andra språk. Hallå, skräm inte min kompis. Spöket försvann!
Spöket - subjekt. Försvann - predikat. Skrämmande enkelt!