Kraftvärmeverk

Kolkraftverk bränner kol och omvandlar värmen till elektrisk energi. Men det är inte all värme som blir till elektrisk energi. Kolet brinner och släpper ifrån sig värme. Värmen kokar vatten i rör ovanför kolet och omvandlar det till ånga. Ångan driver en turbin, som i sin tur driver en generator. På så sätt får vi elektrisk energi!

Lägg märke till hur värmen rör sig i alla riktningar. Det mesta av värmen läcker ut ur kraftverket. Bara en tredjedel av värmeenergin driver generatorn. De andra två tredjedelarna går förlorade som spillvärme. Så varför används inte spillvärmen för att värma fler vattenledningar?

De varma gaserna är inte tillräckligt varma för att kunna koka vatten, men de är tillräckligt varma för att värma bostäder eller kontor. Därför byggs en annan uppsättning vattenledningar, för att absorbera överskottsvärmen från pannan. Vattenledningarna leder värmen till närliggande byggnader. Nu kan en tredjedel av kolets värmeenergi driva turbinen, en tredjedel går till värmesystemet, och bara en tredjedel går förlorad som överskottsvärme. På så sätt kombinerar kraftverket elproduktion och värmefördelning.

Det är mycket mer effektivt än tidigare. När bränslen som kol, olja och naturgas brinner, förlorar vi massor av värme. För att alls kunna använda dessa bränslen måste vi inte bara investera pengar utan också tid på att gräva upp dem. Det blir dyrt efter ett tag. Men det finns något annat vi kan bränna.

Skräp... eller fast avfall för att vara mer exakt. Ett sätt att bli av med avfall är att bränna det i en stor brännkammare som den här. Den kallas för en förbränningsugn. Kombinera ett kraftverk med en förbränningsugn och värmen kan producera elektricitet, på samma sätt som ett kolkraftverk gör.

Värmen leds till ett fjärrvärmesystem och du får ett kraftvärmeverk som kombinerar värme- och elproduktion. Det gör tre saker: producerar elektricitet, ger värme och gör sig av med avfall. I Sverige är avfallsförbränningskraftverk vanliga. Hälften av vårt avfall skickas till kraftvärmeverk varje år. Det är ungefär 2,2 miljoner ton.

Tungt, eller hur? Men, Sverige importerar också 700 000 ton avfall från andra europeiska länder varje år. Det är verkligen en massa skräp! Så hur produktiva är då avfallsförbränningskraftverken? Ett ton avfall ger tillräckligt med el för att driva ett litet hushåll under ett helt år.

Ett ton avfall ger visserligen bara en tredjedel av energin från ett ton kol eller olja. Men avfallet kostar oss ju ingenting att gräva upp. Även om vi lägger till ett rengöringssystem frigörs massor av koldioxid när vi bränner avfall, något som bidrar till den globala uppvärmningen. Men om avfallet inte skulle utnyttjas, utan bara bli liggande i deponier släpper det dessutom ut en kraftig miljöbov, metangas, när det bryts ned. Så, även om de här kraftverken släpper ut koldioxid, precis som kol- och oljekraftverken, får vi ändå ut energi ur avfallet. Idag finns det mer miljövänliga energikällor, som sol- eller vindkraft, men kraftvärmeverken ger oss möjlighet att producera både el och värme från en bränslekälla, som kol, eller till och med skräp!

Det kan man kalla effektivt!