
Geotermik

Uppgradera för mer innehåll
Vilken temperatur har jordens kärna?
Vad händer om det är en lugn, molnig dag och det inte finns något solljus att absorbera eller vind att fånga in? Det finns en annan förnybar energikälla. En som ligger långt under våra fötter. Den kommer från jordens centrum: dess kärna. Jordens kärna håller en temperatur på cirka 6000 grader Celsius.
Denna enorma hettan ledas upp mot jordskorpan och värmer där upp sten i berggrunden. När vattnet tränger in i marken och kommer i kontakt med berget, värms vattnet upp till höga temperaturer. Sådana här fickor av hett vatten kallas geotermiska reserver. Island vilar på en skör del av jordskorpan, där två tektoniska plattor möts. En hel del värme störtar upp skurar ur marken i form av gejsrar och vulkaner.
Island utnyttjar den här värmen direkt. Vattenledningarna är byggda för att passera rakt genom värmekällan. Ledningarna för med sig värmen från värmekällan till hus och byggnader. Island är ett mycket kallt land så geotermiska reserver är perfekta för att producera billig, lätttillgänglig värme för befolkningen. Nästan 90% av Islands befolkning får sin värme från geotermiska värmesystem.
Gejsrar har massor av rörelseenergi. Bygg ett kraftverk över en gejser, och ångan driver en turbin. Efter att ha drivit turbinen kyls ångan ner, och blir till flytande vatten igen. Vattnet pumpas tillbaka ner i marken, där det återigen värms av det heta berget i grunden och cykeln fortsätter. Gratis, förnybar energi!
Geotermisk energi påverkas inte av vädret, som vind- eller solenergi, vilket gör den till den mest tillförlitliga förnybara energikällan. Geotermiska kraftverk är dessutom billigare att bygga än andra typer av kraftverk. Island får 30% av sin el från geotermiska källor. Det finns andra länder som också har turen att ligga där jordskorpan är tunn. Kenya, El Salvador och Filippinerna får över 15% av sin totala el från geotermiska källor.
Det finns också platser på jorden där jordskorpan är tjockare, där är de geotermiska reserverna inte lika tillgängliga. På de platserna, måste man gräva långt ner för att nå reserverna. Att använda geotermisk uppvärmning är inte heller så lätt. Reserverna ligger djupt under marken så värmen måste färdas längre. När vattnet når byggnaderna är det därför inte lika varmt längre.
Det finns en apparat som utvinner värme utifrån, och pumpar in den i byggnaden. Den kallas värmepump. Vattenledningar passerar genom den underjordiska värmekällan och skickar värme till värmepumpen. I värmepumpen, värmer vattnet upp en annan vätska. Den övergår från vätska till gas.
Gasen komprimeras och det gör att temperaturen stiger. Värmen leds in i huset där det värmer golv, element och vattentankar. Värmepumpar använder bara lite el för att utvinna värme ur befintliga källor. Det är fortfarande mindre el som går åt än när man genererar värme direkt från elektricitet. Om vädret blir varmare kan du använda värmepumpen i motsatt riktning och med motsatt effekt.
Värmen inifrån huset pumpas då ute for att ge svalare luft inomhus. Värmepumpar kan ge både värme och kyla. Geotermiska reserver är en jättebra källa till energi, både för uppvärmning och elproduktion. Den enda nackdelen är att de bara förekommerär naturligt i vår omvärld, så du måste först hitta en reserv innan du kan utnyttja energin. Men även när vinden har mojnat eller om moln täcker solen, fortsätter de geotermiska reserverna att pumpa ut jordens energi.