Växthusgaser

Det finns många olika gaser i jordens atmosfär. Några av de gaserna bidrar till jordens uppvärmning, genom att få atmosfären att fungera lite som glaset i ett växthus. De gaserna kallas växthusgaser. Olika växthusgaser har olika förmåga att hålla kvar värmen - de har olika uppvärmningspotential. Det betyder att en växthusgas som det finns ganska lite av… ...kan ha större effekt än en annan gas som det finns mer av.

Andra växthusgaser kan vara ganska svaga… ...men det finns så mycket av dom att den totala effekten blir stor. Så är det med den gas som oftast nämns i samband med global uppvärmning, koldioxid. Det är en svag växthusgas - men det finns mycket av den. Och mängden ökar snabbt. För att kunna jämföra effekten av olika växthusgaser, brukar de räknas om till motsvarande mängd koldioxid som skulle ge samma uppvärmning.

Den starkaste växthusgasen vi känner till - svavel-hexa-fluorid - har en uppvärmningspotential som är tjugofyra tusen gånger högre än koldioxid. Det betyder att ett enda kilo av den gasen i atmosfären, kommer värma upp jorden lika mycket som tjugofyra ton koldioxid. Det är tur att det bara finns pyttesmå mängder av den i atmosfären. En grupp av växthusgaser är freonerna. De har uppvärmningspotentialer som är mellan fem tusen och femton tusen gånger högre än koldioxid.

Utsläppen av freoner har minskat kraftigt sedan slutet av 1980-talet, men de kommer finnas kvar i atmosfären i hundratals år. En växthusgas som finns naturligt i atmosfären är metan. Den frigörs av förmultnande växter i våtmarker och träsk... ...vid utvinning av fossila bränslen… ...och en femtedel av alla metanutsläpp kommer faktiskt från ...pruttande och rapande kor. Trots att metan är en ‘svag’ växthusgas jämfört med freoner - bara tjugo gånger så stark som koldioxid - finns det mycket av den. Mängden metan i atmosfären ökar också, i takt med att vi tar upp mer fossila bränslen, och föder upp mer pruttande boskap.

Sen finns det en lite speciell växthusgas, som inte brukar nämnas tillsammans med de andra, trots att det är den växthusgas som är allra vanligast. Det finns ungefär 50 gånger mer av den här gasen än koldioxid. Vad är det för ett hemligt ämne? Jo, det är vanligt vatten! Vattenånga är en växthusgas, men det som gör den speciell är att den bara stannar i atmosfären i några dagar… ...innan den faller ner som regn eller snö.

När vattenmolekylerna bildar vattendroppar eller iskristaller - alltså moln - så hjälper de också till att kyla ner jorden. Molnen reflekterar nämligen en del av solstrålningen innan den kommit så långt ner i atmosfären. Hur stor klimatpåverkan har då de här gaserna, om vi räknar om dem till motsvarande mängd koldioxid? Först har vi den faktiska mängden koldioxid, 400 miljondelar av all gas i atmosfären. Miljondelar brukar förkortas ppm, parts per million.

Sen lägger vi till effekten av de andra växthusgaserna, förutom vattenånga. Totalt motsvarar deras bidrag 80 ppm koldioxid. Det är som om atmosfären skulle innehålla 480 miljondelar koldioxid istället för 400. Och siffran fortsätter öka. Så medan koldioxid är en av de svagaste växthusgaserna... ...gör den stora mängden av den att det ändå är den som har störst inverkan på klimatet.