Erosion och landskap

Jordens exogena krafter nöter ner berg, och plattar ut jordens yta. En av de exogena krafterna för med sig partiklar och sand från höga berg, hela vägen ut till havet. Den kraften kallas erosion. När mark eroderar är ofta vatten inblandat. Vattnet i den här bäcken rinner snabbt längs en skåra i berget, och vattnet tar med sig sand, grus, lera och små partiklar.

För varje partikel som vattnet tar med sig blir skåran lite djupare. Bäcken gräver sig långsamt ner i landskapet, berget eroderar. Efter miljontals år har bäcken grävt ut en djup fåra, en ravin. Nedanför berget flyter vattnet långsammare över slätten. Floden slingrar sig fram i kurvor.

En sådan kurva kallas för en meander. I meandern rinner vattnet långsammast här, i innerkurvan. Där sjunker sand och slam till botten och bildar ett lager som kallas sediment. Men här, i ytterkurvorna, rinner vattnet lite snabbare och tar med sig sand och jord från flodstranden. Stranden eroderar.

Det gör att flodens kurvor blir större och större. Till slut bryter floden igenom stranden här. Flodens lopp är förändrat, och kvar finns vatten som står stilla, en sjö med en speciell böjd form, en korvsjö. Korvsjöar uppstår där en flod rinner över en slätt. Så här ser till exempel Mississippifloden ut i USA.

Det här är två exempel på hur erosion formar landskapet runt omkring oss. Det finns fler. När floden nått hela vägen till havet sjunker sand och lera till havets botten och bildar lager av sediment. Om tillräckligt mycket sediment samlas uppstår små öar vid flodens mynning. Det gör att en flod ibland delar upp sig i grenar just när den rinner ut i havet.

En sådan samling öar vid en flodmynning kallas för ett delta. Även fruset vatten eroderar jorden och formar landskapet. Vi går tillbaka till en bergssluttning, där bäcken skurit ut en ravin. Om klimatet blir kallare, och vattnet fryser till is, bildas en glaciär i ravinen. Glaciären glider långsamt neråt genom dalen och gröper ur, eroderar dalen. I början har dalen formen av ett V, och den kallas V-dal.

När isen rör sig genom dalen förändras den spetsiga V-formen. Nu blir den rundare och ser ut mer som ett U. Det är en U-dal. Vind kan också erodera landskapet och ta med sig sand och jord. Om det växer träd och växter på en plats bildar växternas rötter ett nät i jorden.

Nätet gör att jord inte följer med vinden lika lätt. Växternas rötter förhindrar alltså vindens erosion. Men om människan hugger ner skogen, eller om deras boskap äter upp allt gräs, då dör växterna. Och då försvinner rötterna. När nätet av rötter är borta kan vinden ta med sig den lösa jorden.

Kvar finns bara sten, och nu är det svårt för växter att slå rot och börja växa igen Jorden och växterna kommer inte tillbaka, och det uppstår en stenig öken. På så vis kan vinderosion, tillsammans med människans jordbruk göra så att öknar breder ut sig. Erosion är en samling exogena processer, som flyttar material från berg, så att de nöts ner. Olika typer av erosion skapar olika typer av landskap.