Demografi: Introduktion

Det här är Susanne. Hon jobbar med att bestämma vilken sorts hus som ska byggas i staden där hon bor. Hon arbetar med: stadsplanering. Susanne inspekterar en tomt som staden köpt. Men vad ska byggas där?

Invånarna i staden har olika åsikter. Jenny drömmer om att bo i ett stort hus för ungdomar när hon flyttar hemifrån. Och det måste finnas replokal! John vill att det ska byggas en skola på tomten. Då skulle hans barn inte behöva resa så långt på morgnarna!

Och Cecilia tycker att det verkligen saknas lägenheter som passar för äldre. Det behövs ett hus med hiss och trädgård! Alla idéer går att genomföra. Men att planera ett byggprojekt tar väldigt lång tid. Det kan ta många år innan alla beslut är klara och tills en byggnad är färdig.

Då kommer Jenny att vara en vuxen kvinna. Johns barn kommer att ha slutat skolan. Och Cecilia, ja, hon kanske inte ens lever. För att kunna ta ett bra beslut behöver Susanne ta reda på mer om stadens befolkning. Inte bara om dem som bor i staden just nu – utan också om dem som kommer att bo där i framtiden.

Susanne behöver använda sig av demografi! Ordet demografi kommer från grekiskan. Demós betyder folk… och gráfo betyder beskrivning. Demografi är alltså det vi använder oss av när vi vill beskriva en befolkning. Och för det behövs fakta och siffror: vi behöver statistik!

I de flesta länder samlar myndigheterna in information om människorna som bor där. Hur många som föds... Hur många som dör... Hur många som flyttar in och ut ur landet... Var människor bor: deras adress...

Hur många som studerar, är arbetslösa, har jobb – deras sysselsättning... och mycket mer! All den här informationen sparas i register. Men det krävs en hel del arbete för att göra noggranna register. I fattiga länder med många invånare, och i länder där det är krig, saknas ofta statistik.

För att få reda på mer om befolkningen kan staten genomföra en folkräkning. I världens folkrikaste land, Kina, genomfördes en folkräkning år 2010. Sex miljoner människor ringde runt eller knackade dörr för att ställa frågor om varje hushåll. Hur många som bor på samma adress, hur gamla de är, vilket kön de har och deras utbildningsnivå. När folkräkningen var klar hade de räknat till en miljard trehundrasjuttio miljoner människor!

Ja, just det! Vi skulle hjälpa dig. I staden där Susanne jobbar har det länge förts noggranna register. Vi vet alltså ganska mycket om dem som bor i staden just nu – och om dem som har bott där förut. Med hjälp av den statistiken kan vi försöka förutsäga vilka som kommer att bo i staden i framtiden.

Vi kan göra en prognos. När vi gör prognoser tittar vi på statistik och försöker hitta mönster. Vi försöker förstå hur det som hänt tidigare kan påverka vad som händer i framtiden. Det är det vi behöver göra nu. I registren hittar vi statistik från de senaste åren: För varje år föds det färre och färre barn.

De flesta ungdomar flyttar från staden när de tagit studenten. Pensionärerna då? I den här staden blir människor väldigt gamla. De flesta som flyttar till staden från andra ställen är också pensionärer. Nu kan vi göra en prognos.

Hänger du med Susanne? Det föds få barn. Så det behövs inte fler skolplatser i framtiden. Många ungdomar flyttar. Alltså kommer ett stort hus för ungdomar förmodligen inte att bli fullt.

Vi vet att människor blir väldigt gamla… och att pensionärer fortsätter att flytta in. Det betyder alltså att de gamla människorna blir fler medan andelen barn och unga minskar. Staden har en åldrande befolkning. I framtiden kommer det behövas bostäder som är anpassade efter äldre människors behov. Så, Susanne planerar därför för fler hus med hiss – och trädgård!

Och kanske också en replokal.