Jordbruk i USA

I kanten av en oändlig skog ser vi små bondgårdar Där borta går bönder bakom sina hästar och plöjer jorden. Vid den här tiden, tidigt 1800-tal i Amerika arbetar familjer på bondgårdarna. De producerar sin mat, byggmaterial, till och med kläder – för sin överlevnad - det kallas självhushållning. Om en bondgård producerar mer än den använder, kan det bytas mot sådant de själva inte producerar, det är ett överskott. De här människorna är fattiga självhushållande jordbrukare. ”Nä, nä nä!

Vi lever den amerikanska drömmen!” Vem vet, han kanske har rätt? kring 1820 bor och arbetar 90 procent av USA:s befolkning på bondgårdar. Allt eftersom USA växer under 1800-talet flyttar många av de här jordbrukarna längre västerut, bort från det överbefolkade öst. De hittar billig mark och odlar trädgårdsgrödor som majs, bönor och vete och föder upp grisar och kor. Och hoppas klara sig ännu ett år.

Vanligtvis odlar mindre jordbruk inte bomull, sockerbetor eller tobak. Det kräver mycket mark, arbetskraft och investeringar. De grödorna odlas på plantager och säljs på världsmarknaden – de är handelsgrödor. Förenta staternas grundare anser att små familjejordbruk kommer att stärka USA.. göra folket mer självständigt och ekonomiskt oberoende ... ...

det kallas ofta ”den amerikanska drömmen”. Genom jordbruket är USA tidigt en stor aktör i världsekonomin. Före Amerikanska inbördeskriget 1861-1865 producerade enorma plantager, genom slavarbete, stora mängder handelsråvaror, som bomull. Men efter inbördeskriget avskaffades slaveriet. Och USAs plantagesystem och råvarumarknad förlorade en gratis arbetskraft.

I de norra staternas fabriker ångar den industriella revolutionen på. Uppfinnare fokuserar på mekanisk automation för jordbruk och transport och ersätter bristen på arbetskraft med maskiner. Vid 1900-talets början omfattar USA, från Atlanten till Stilla havet, alla tänkbara odlingszoner 40 procent av befolkningen arbetar med jordbruk och en amerikansk bonde producerar tillräckligt, för att försörja fyra personer. Mekaniseringen sätter igång en jordbruksrevolution: Dragkraften från djuren ersätts av lastbilar och traktorer ..skördetröskor tar över många jordbrukares arbete. Nya sätt att borra brunnar och fördämma floder på, ger nya odlingsmöjligheter för öknarna i väst.

Från Kalifornien till Texas skapar konstbevattning högproduktiva odlingszoner i de torraste av öknar. Men att odla vattenkrävande grödor som mandel, vete, citrusfrukt och bomull kostar på.. Konstbevattningen tömmer både grundvattendepåer och floder på vatten. Efter andra världskriget blir jordbruket högteknologiskt. Vetenskaplig forskning utvecklar nya syntetiska bekämpningsmedel och gödningsmedel.

På 1980-talet skapar forskare nya grödor som ska växa snabbare, tåla torka bättre och ge större skördar - genetiskt modifierade grödor. Idag producerar en amerikansk bonde tillräckligt med mat för att försörja 166 personer. Nu arbetar mindre än två procent av befolkningen med jordbruk. Ungefär 20 procent av USAs yta är odlingsmark. Utöver det är nästan 25 procent betesmark.

Det här betyder att nästan halva landets yta används till livsmedelsproduktion. Och en tredjedel av jordbruksmarken används för att producera mat och jordbruksprodukter för export över hela världen. Det gör Förenta staterna till den största exportören i världen av vete, majs, sojabönor och bomull. Över hela USA har de flesta för länge sedan lämnat landsbygden för livet i staden. Det kallas urbanisering. Jordbruk, effektiva, standardiserade fabriker, växer sig allt större och ägs ofta av stora multinationella företag.

De bönder som finns kvar, ser mer ut som maskinoperatörer, lastbilschaufförer eller vetenskapsmän. Att plöja ett fält är numera ett ensamt luftkonditionerat arbete.