Effekter av människans föroreningar: Megastäder

Tokyo, Japan. Kairo, Egypten. Paris, Frankrike. Lima, Peru. Vad har alla de här städerna gemensamt?

De är alla megastäder – städer med mer än 10 miljoner invånare. Idag finns det fler än 30 megastäder över hela världen. När miljontals människor bor tillsammans på ett relativt litet utrymme står de inför några unika utmaningar. I megastäder är en av de största utmaningarna att hantera olika typer av föroreningar. Gemensamt för megastäder är att de växer över ett mycket stort område, ofta på ett oorganiserat sätt.

Det här kallas stadsutglesning och det kan orsaka allvarliga föroreningsproblem. Varför? Jo, det betyder att människor som bor ”i staden” faktiskt kan bo timmar bort från där de arbetar. Även om det finns ett kollektivtrafiksystem, sträcker det sig kanske inte till alla områden, så fler människor är beroende av bilar för att ta sig fram. Bilar släpper ut avgaser som innehåller tusentals farliga ämnen. De här avgaserna är en av de främsta orsakerna till luftföroreningar i megastäder, tillsammans med bekämpningsmedel, fabriksutsläpp, byggarbeten och kolförbränning.

Ibland är luften så fylld av en tät dimma som bildas av föroreningar – smog – att vi kan få svårt att andas. Och när vi andas in smog, ökar risken för luftvägssjukdomar, som astma. Luftföroreningar är inte bara skadliga för människors hälsa, utan även för miljön. Luftföroreningar sprids med vinden. Avgaser som släpps ut i luften skadar jordens ozonskikt och är dessutom en stor anledning till att klimatet blir varmare.

Eftersom megastäder är så stora, kan deras luftföroreningar ha en stor påverkan. När en stad växer i en hanterbar takt, finns det tid att planera vägar, avlopp, vattenreningsanläggningar, skolor och så vidare. Men städer runt om i världen ökar med uppskattningsvis en miljon människor... per vecka! Och vissa megastäder växer alldeles för snabbt för att hinna med.

Utan infrastruktur på plats för att tillgodose de grundläggande behoven tvingas invånarna ibland att improvisera med provisoriska byggnader, vägar och avlopp. Det kan leda till att slumområden uppstår. Slum är bostadsområden som är överfulla och i allmänhet har osäkra och ohälsosamma levnadsförhållanden. Slummen har inte alltid tillgång till stadens tjänster, som el och avfallshantering. Att dumpa avfall på gatan, eller att bränna det är vanligt, men det kan ha farliga biverkningar.

En del sopor, som plast, släpper ut gifter när det bränns. Att andas in det kan vara giftigt för människor, medan avfall i miljön kan vara förorenat och göra människor sjuka. Idag bor ungefär en av sju personer över hela världen i slumområden. Så det finns olika typer av föroreningar. En del av dem kan vi se, som avgaser som kommer ut ur en gammal bil eller sopor på marken.

Men hur är det med de där irriterande biltutorna eller oväsen från byggarbetsplatser? För mycket buller kan orsaka ljudföroreningar. Att höra högt oljud hela tiden kan vara dåligt för vår hälsa och orsaka hörselnedsättningar eller sömnstörningar. Det kan även påverka djurlivet. Många djur förlitar sig på ljud för att hitta mat och undvika rovdjur.

Ljudföroreningar gör det svårare, så djur som bor i områden som tas över av megastäder tvingas bort från sina livsmiljöer. Trots de här problemen är megastäder här för att stanna. FN uppskattar att det kommer att finnas 43 megastäder år 2030. Allt eftersom megastäder växer kommer stadsplanerare, myndigheter och invånare behöva tänka på människors hälsa och på miljön, och hitta sätt att göra megastäder hållbara.