Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning har stor inverkan på en människas möjlighet att få jobb – att komma in på arbetsmarknaden. I skolan övar du på att samverka med andra människor, och att arbeta i grupp. Ju fler år du tillbringar i skolan, desto högre blir din kompetens! Diplom, certifikat och examina är bevis på att du har fördjupat dig i något under en längre tid, och att du kan avsluta uppgifter. Det är sånt som arbetsgivare vill att anställda ska kunna.

Och arbetsgivare vet att anställda som tillbringat tid i skolan har erfarenhet av att lära sig nya saker. De är mer benägna att kunna tränas upp snabbt, lära sig nya färdigheter och anpassa sig till förändringar. Men hur lång utbildning är tillräckligt? I de flesta länder finns det lagar som kräver att barn ska gå i skolan en viss tid – obligatorisk utbildning. Grundskolans första sex år brukar vara obligatoriska, och kallas primärutbildning.

Högstadiet och gymnasiet kallas för sekundärutbildning. I många länder är högstadiet också obligatoriskt, åtminstone fram till 15 års ålder. Men att ha slutfört sin grundskole- och gymnasieutbildning räcker inte för att få jobb inom många områden. För vissa jobb behöver du fortsätta studera och fullfölja en eftergymnasial utbildning. Den typen av utbildningar ges på universitet och högskolor, och leder till olika nivåer av behörighet.

Högskoleexamen, certifikat och diplom är sätt att visa arbetsgivare att du har den specialiserade kunskapen som de söker. Beroende på vad du studerar, kan eftergymnasiala utbildningar vara mellan ett och åtta år långa. Varje universitet och högskola är unik. Konst- eller militärhögskolor, till exempel, har mycket specifika inriktningar. Andra är mer allmänna, med hundratals olika program att välja mellan.

Eftersom variationen är så stor, är det viktigt att undersöka ordentligt vilken utbildning som passar dig. Det finns ett nära samband mellan vilken utbildningsnivå du har, och hur mycket pengar du kan tjäna. Det framgår av studier gjorda av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling – OECD. OECD har 38 medlemsländer i Asien, Oceanien, Nord- och Sydamerika och Europa. Studier i OECD-länder visar att de som har slutfört en gymnasieutbildning tjänar 23% mer än de som inte har gjort det.

Samtidigt kan de som har en eftergymnasial utbildning förvänta sig att tjäna i genomsnitt 55% mer än de som saknar eftergymnasial utbildning. Det är alltså sannolikt att det finns ekonomiska fördelar med att fortsätta utbilda sig. Trots det är det nästan aldrig garanterat att få ett jobb, oavsett hur lång din skolgång var. Det har att göra med att den typ av jobb som finns i en viss del av världen, eller till och med i en viss stad, kan förändras snabbt. Till exempel, under covid-19-pandemin 2020, uppstod plötsligt ett behov av mer vårdpersonal, samtidigt som jobben inom turistnäringen minskade, eftersom resandet begränsades.

Det är bara ett exempel på hur arbetsmarknaden kan förändras. Förändringar på arbetsmarknaden innebär ofta att vi måste vara anpassningsbara. Även om du har rätt utbildning för det jobb som du valt, kan du behöva omskola dig flera gånger under ditt yrkesliv, eller uppgradera dina färdigheter genom vidareutbildning. I dagsläget är naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och sjukvård några av världens snabbast växande arbetsmarknader, och nästan alla jobb inom de branscherna kräver eftergymnasiala studier. Det är omöjligt att veta exakt vilka arbeten, företag och affärsområden som kommer uppstå i framtiden. Men oavsett hur arbetsmarknaden utvecklas, kommer utbildning alltid ge dig större möjlighet att ta del av den.