Natur- och kulturlandskap

Vad ser du när du tittar ut genom närmaste fönster? Ser du några byggnader eller vägar? Hur är det med träd eller blommor? Beroende på var du befinner dig i världen, kan utsikten skilja sig mycket åt. När du tittar ut genom fönstret, ser du en del av jorden från en plats vid en tidpunkt.

Den här delen av jorden, och allt du ser där, är ett landskap. Vissa landskap innehåller bara naturliga landformer: berg, kullar, slätter, sjöar, bäckar eller naturlig växtlighet som träd. De är naturlandskap. Naturlandskap kan förändras av människor: kanske byggs en bro över en flod, eller en väg genom en skog. När människor förändrar naturlandskap, blir de kulturlandskap.

Kulturlandskap kan vara urbana eller lantliga. Parker, trädgårdar, industriområden, historiska platser och gårdar är alla exempel på kulturlandskap. Hur människor har interagerat med landskapet berättar mycket om en plats kultur och historia. Det är därför FN, sedan 1992, har erkänt kulturlandskap som en del av sitt världsarvsprogram. FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, UNESCO, definierar ett kulturlandskap på tre sätt.

När du går i en anlagd trädgård, tittar du på ett landskap som någon har designat. De valde ut var alla växter skulle planteras, och hur gångvägarna skulle placeras. Det här är ett exempel på ett tydligt definierat landskap. Den här typen av kulturlandskap är designade och skapade av människor med avsikt. Det här är risterrasserna i filippinska Cordilleras.

1995 blev det här den första platsen som togs upp på världsarvslistan i kategorin kulturlandskap. Byggda på hög höjd i branta sluttningar, bildar risterrasserna ett mycket vackert och utarbetat jordbrukssystem. Terrasserna har vuxit fram av sociala, ekonomiska och religiösa skäl. Men trots att de utvecklats med tiden liknar de fortfarande sin ursprungliga naturliga miljö. De är exempel på ett organiskt utvecklat landskap.

Och än idag planterar lokalbefolkningen ris på terrasserna, och arbetar tillsammans för att underhålla dem. De här vulkanerna i Tongariro nationalpark på Nya Zeeland är också utsedda till kulturlandskap ... men varför? Ingenting här har förändrats eller byggts av människor. Den här platsen anses vara ett kulturlandskap tack vare sin andliga betydelse för ursprungsbefolkningen, Maorierna.

Det här är ett associativt kulturlandskap. Ett associativt kulturlandskap kan vara vilket landskap som helst som bär andlig, ekonomisk eller kulturell betydelse för en grupp människor. Hittills har över 100 platser klassats som kulturlandskap av UNESCO. Alla landskap kan förändras över tiden på grund av exponering för väder eller naturkatastrofer. Men med ny teknik har människors förmåga att dramatiskt förändra landskap ökat.

Dammar och vallar kan permanent förändra floders lopp, och översvämma omgivande områden. Att gräva djupt ner i jorden för att nå metaller eller fossila bränslen kan destabilisera marken, och påverka växtlighet och djurmiljöer. Och vissa typer av utveckling raderar historiska och kulturella aspekter av landskap. På platser som genomgått kolonialisering, har kolonisatörerna ofta byggt upp städer och plantager där det en gång låg viktiga inhemska kulturlandskap. UNESCO:s och lokala myndigheters arbete, tillsammans med ursprungsbefolkningens kunskap, kan vara nyckeln till att säkerställa att kulturlandskap skyddas och bevaras för kommande generationer.