Klimat och jordbruk

Efter att ha ätit en apelsin har Leon kvar några kärnor. Om jag skulle ta och plantera de här kärnorna och odla mina egna apelsiner! Det här kanske inte fungerar lika bra som Leon föreställer sig eftersom förhållandena där han bor inte är de bästa för apelsinträd. Olika växter kräver olika typer av jord, olika temperaturer och olika mängder av solljus och vatten. De här faktorerna beror ofta på klimatet i en region.

Klimatet avgör vilka växter som trivs bäst var, och den kunskapen är mycket viktig för jordbrukare! De flesta jordbrukare försöker välja grödor och boskap som passar till klimatet där de brukar. Områden nära ekvatorn har ett tropiskt klimat. Tropiska områden är varma året runt och det regnar mycket. Det gör det möjligt för jordbrukare att odla grödor som behöver mycket vatten, som ris.

I tropiska områden kan du odla grödor året runt; vegetationsperioden tar aldrig slut. Klimatet på den tropiska och subtropiska savannen är också varmt, men här regnar det bara under en viss period. Det här gör det ofta svårt för jordbrukare att odla grödor. Men savannens naturliga gräsmarker gör den till ett perfekt ställe att föda upp betande boskap. Medelhavsklimatet, med sina varma, torra somrar och milda regniga vintrar, är lämpligt för odling av många grödor.

Särskilt frukt och grönsaker, som druvor, oliver, tomater och apelsiner. Områden längre bort från ekvatorn har normalt ett kallare klimat. Vegetationsperioden, eller tillväxtperioden, är mycket kortare här. Men tack vare varma somrar och riklig nederbörd är de här områdena med tempererat klimat bra för odling av spannmål, äpplen och potatis. Om de naturliga förhållandena inte är perfekta kan jordbrukare försöka skapa lämpligare odlingsförhållanden själva.

De kan konstruera bevattningssystem för att leda tillräckligt med vatten till växter, eller bygga växthus för att kontrollera temperatur och luftfuktighet bättre. Som ett resultat av människans handlingar kan man idag odla grödor och föda upp boskap i nästan alla klimat runt om i världen! Men för att odla grödor och föda upp djur gör människor ibland ännu större förändringar i den naturliga miljön, vilket kan ha en negativ inverkan på klimatet. För att till exempel skapa plats för åkrar och betesmarker hugger folk ofta ner naturlig vegetation. Det kallas för avskogning.

Avskogning kan ändra vädermönstren, för när marken inte skyddas av skog värms den upp mycket snabbare. Det resulterar i högre temperaturer och starkare vind. Skogar absorberar en stor mängd koldioxid, så avskogning kan också leda till att mängden koldioxid i atmosfären ökar. Maskiner och gödningsmedel som används i jordbruket, liksom lantbruksdjur, är också källor till utsläpp av växthusgaser. För mycket koldioxid och andra växthusgaser gör att temperaturen på jorden stiger.

Men vänta lite! Det verkar som om de flesta odlade växter och djur gillar värme! Så vad är det för fel med stigande temperaturer? Det stämmer att högre temperaturer i kallare klimat kan förlänga vegetationsperioden. Problemet är att grödor anpassade till kallare temperaturer mognar för snabbt vid varmare temperaturer.

Det finns inte tillräckligt med tid för dem att växa normalt. Stigande temperaturer orsakar också att mer vatten avdunstar, vilket leder till vattenbrist. Om temperaturen stiger för mycket i varma klimat, blir det för varmt för att odla någonting. Klimatförändringar kan också orsaka mer extremt väder, som fruktansvärd torka, våldsamma skyfall eller mycket starka vindar, vilket kan förstöra grödor. Klimatförändringar är komplexa, och det finns många anledningar till att klimatet förändras.

Vad vi säkert vet är att klimat och jordbruk är nära sammankopplade. På lång sikt kan förändrat klimat göra det svårare att odla tillräckligt med näringsrik mat.