Altitud och höjdskillnader

Den här kartan över ön Korsika visar tydligt hur kustens konturer ser ut. Här är några vikar, här är kustlinjen ganska jämn, och så har vi en spetsig halvö som pekar mot norr. Men kartan är helt platt, och på Korsika finns det gott om höga berg. Hur gör man då, för att beskriva skillnaden på slätter och bergstoppar, på en platt karta? Ett sätt är att använda olika färger.

Det är vanligt att grönt betyder låglänt terräng som är bevuxen med skog. De höga bergen är gula och bruna. Ju mörkare färg, desto högre berg. Och de här små svarta trianglarna anger var topparna finns. Siffrorna beskriver hur höga topparna är, deras altitud.

1767. 1855. Men 1855 vadå? Jo, man jämför med havsytan. Vattnet i haven sprider ut sig jämnt över jorden.

Därför har havsytan samma avstånd till jordens medelpunkt, var man än är. Så, den här bergstoppen ligger 1855 meter över havsytan, m.ö.h. Altituden är 1855 meter över havet. Den högsta bergstoppen på Korsika sträcker sig 2706 meter över havet. Den allra högsta bergstoppen på jorden, Mount Everest i Nepal, har altituden 8848 meter över havet.

Här är en karta över ett annat berg. Det är ett virrvarr av linjer över hela kartan, och det är ett sätt att beskriva höjdskillnader. Om vi följer en av linjerna så är höjden över havet densamma längs hela den linjen. Det är en höjdkurva. Nästa höjdkurva markerar en annan höjd över havet.

Skillnaden i höjd mellan två höjdkurvor kallas ekvidistans. Om den första höjdkurvan är på 1000 möh, och nästa på 1010 möh havet är ekvidistansen 10 meter. Ju fler höjdkurvor vi ser på kartan, desto större är bergets höjdskillnad. När höjdkurvorna ligger glest, som här, är lutningen på berget flack. Men här, där höjdkurvorna ligger tätare, är sluttningen brantare.

Ju närmare varandra höjdkurvorna ligger, desto brantare är berget. Så, om du vill ta dig till bergets topp, välj en väg där höjdlinjerna är långt från varandra. Om du inte … vill ha lite extra spänning.