
Polarområdena

Uppgradera för mer innehåll
Solens starkaste strålar når jordytan närmast_____.
Här är den jord vi alla lever på. En till största delen blå och grön planet, som också har två stora vita fläckar. Längst i norr, och längst i söder. Det är stora istäcken, för de här trakterna är de kallaste på jorden. Här smälter isen aldrig helt och hållet.
Den här filmen handlar om områdena nära Nord- och Sydpolen, polarområdena. Varför är det så kallt just här? När solens strålar träffar jorden här, nära ekvatorn, är de samlade på en liten yta som blir mycket varm. Men längre norrut, eller söderut, blir solstrålarna utspridda över en större yta när de träffar jorden. Det betyder att energin från solen blir utspridd, och då värmer solen inte lika mycket.
Och ser du att jorden lutar lite grann? När jordaxeln lutar bort från solen kommer inget solsken att träffa det här området. Det är vinter på norra halvklotet, och polarnatt vid Nordpolen. Södra halvklotet, däremot, är nu närmare solen Där är det sommar, och på Sydpolen kan man se solen dygnet runt. Det är midnattssol på Sydpolen.
Ett halvår senare är det tvärtom: sommar och midnattssol på Nordpolen, och vinter och polarnatt på Sydpolen. Om du tittar på en jordglob är det ofta en linje här, nära Nordpolen och här, nära Sydpolen. De linjerna visar vilka områden som har polarnatt och midnattssol vissa delar av året. Linjerna kallas norra eller södra polcirkeln. På Sydpolen ligger en stor kontinent under istäcket.
Bara en liten bit av kontinenten är isfri. Det är Antarktis, som är dubbelt så stort som Australien. Vädret här är hårt, kallt och blåsigt. Även på sommaren kan det vara minus 30 grader celsius. Och här uppmättes den kallaste kända temperaturen någonsin på jorden, minus 89 grader celsius. Det finns några djur som anpassat sig till det hårda klimatet - pingviner och sälar, som lever på isen vid kusterna och hittar sin mat i havet.
Inga grupper av människor har någonsin bosatt sig på Antarktis, men idag finns det forskare som bor där under delar av året. Vissa av dem försöker förstå bättre hur världens klimat förändrats genom historien. Andra letar efter fossiler i berggrunden för att lära sig mer om hur djur och växter utvecklats under evolutionen. Antarktis tillhör ingen. Världens stater har kommit överens och skrivit på ett avtal som säger att området Antarktis ska vara fredligt och bara användas till vetenskaplig forskning.
På den andra polen, Nordpolen, ligger också ett stort istäcke. Precis vid Nordpolen finns ingen kontinent utan isen flyter på havet. Men det finns land i området nära Nordpolen, som kallas Arktis. Marken är ibland täckt av is, och ibland inte. Växtligheten består av gräs, låga buskar, mossa och lavar, men inga träd.
Den sortens natur kallas för tundra. Där finns också människor som tidigt lärde sig att leva i det hårda klimatet och skydda sig mot kylan. De har fiskat och jagat säl, fågel, hare och andra djur. Inuiter i Nordamerika, och samer i Skandinavien är exempel på folkgrupper som lever på tundran, men idag bor de oftast i moderna bostäder. I havsbotten under isen finns stora mängder olja och naturgas.
Det är värdefullt, och flera länder - USA, Kanada, Danmark, Norge och Ryssland - vill ha rätten till havsbotten runt Nordpolen. Ett avtal, som för Antarktis, finns inte för Nordpolen. Det här är en konflikt som ännu inte är löst. När man borrar efter olja och gas ökar risken för miljöförstöring, och det är inte det enda miljöhotet mot de arktiska områdena. Under senare år har polarisarna smält och minskat.
Om mycket is smälter kan havsnivån stiga, och lägga stora landområden under vatten. Dessutom minskar utrymmet för isbjörnar, sälar och pingviner, som alla är anpassade till ett liv på isarna.