Bergartscykeln

Jordens yta består av olika typer av bergarter. Om vi tar till exempel granit, sandsten och gnejs, märks det att de skiljer sig i färg och struktur. Granit är ganska grov och har stora synliga korn. Sandsten har små korn som ligger i tunna skikt ovanpå varandra. Och gnejs ser ut att bestå av oregelbundna band i olika färger.

Det beror framför allt på att de här tre bergarterna har bildats på väldigt olika sätt. Hur? Vi kollar! Jordens inre under den fasta bergytan består av extremt varma smälta stenar – magma. När magman kommer nära eller upp ovanför jordytan, till exempel vid ett vulkanutbrott, kyls den av och stelnar.

Granit är ett exempel på en bergart som skapas på det här sättet - direkt från magma. Den är en magmatisk bergart. Sandsten och gnejs, å andra sidan, formas när vatten, vind, värme och tryck påverkar många olika slags stenar. Titta på det här berget! Det består mestadels av magmatiska bergarter och har funnits här i miljoner år.

Under hela den här tiden har berget påverkats av vind, temperaturförändringar, regn och levande organismer. Berget har gradvis nötts ner. Vilket betyder att små stenar brutits loss och förts ner för sluttningarna tillsammans med mineraler som lösts upp i regnvatten. Där når de bäckar och floder, och förs bort hela vägen till havet. Där sjunker de små stenbitarna ner till botten och bildar lager – sediment.

Med tiden pressar havets tyngd ihop sedimenten på havsbottnen och de packas samman till berg. och de packas samman till berg. Eftersom den består av sediment, kallas den här typen av bergart sedimentär bergart. Sandsten är ett exempel på en sådan sedimentär bergart. Havsbottnen, där sedimentära bergarter bildas, är en del av jordskorpan.

Jordskorpan är uppdelad i många bitar som sitter ihop som ett pussel och ständigt rör sig väldigt långsamt. Med tiden kan de här rörelserna pressa och trycka en del av berget djupare ner i jordens inre och skapa tryck och hetta. Det här kan förändra bergartens struktur. Bergarterna omvandlas till en annan typ av bergart – omvandlade bergarter. Gnejs är ett exempel på en sådan bergart – den kan bildas av antingen en sedimentär bergart som sandsten eller en magmatisk bergart som granit!

Ibland, när två delar av jordskorpan kolliderar, kan bergarter pressas tillbaka till jordens inre, smälta och bli magma. Och ibland kan de istället pressas upp till jordens yta och bilda nya berg! Det finns många olika faktorer som orsakar att bergarter och landformer bildas, bryts isär, flyttas, bildar lager och ständigt förändras. Det här är det geologiska kretsloppet, eller bergartscykeln. Alla de här processerna sker väldigt långsamt, så en sådan cykel kan ta upp till hundratals miljoner år!

Så, även om vi inte märker det, upphör aldrig bergartscykeln. De magmatiska, sedimentära och omvandlade bergarterna på jordytan har förändrats sedan jorden bildades. Och de kommer fortsätta att göra det i flera miljarder år!