Andra världskrigets slut och Europas delning

Februari 1945. Andra världskriget närmar sig sitt slut. De allierade är övertygade om seger. Ledarna för de tre mäktigaste allierade länderna är USA:s president Roosevelt, Storbritanniens premiärminister Churchill, och sovjetledaren Stalin. Mellan den 4 och 11 februari möts de "tre stora" nära Jalta på Krim, för att diskutera hur Europa ska se ut efter kriget.

Roosevelt vill att Sovjetunionen ska delta i en nybildad fredsbevarande organisation, Förenta nationerna. Och han vill ha sovjetiskt stöd i det pågående kriget i Stilla havet mot Japan. Churchill vill ha fria och rättvisa val som ska leda till demokratiska regeringar i Central- och Östeuropa, särskilt i Polen. Stalin, å andra sidan, vill ha sovjetisk kontroll, en "intressesfär", i Central- och Östeuropa, med början i Polen. Stalin anser att det skulle skapa en buffertzon mellan hans kommunistregim och den kapitalistiska världen i väst.

Det är tydligt att det finns motstridiga intressen ... Trots det präglas förhandlingarna av vänlighet och samarbetsvilja. Ledarna är överens om att Nazityskland måste kapitulera villkorslöst. Därefter ska det delas in i fyra olika zoner, som kontrolleras av USA, Storbritannien, Frankrike, och Sovjetunionen. Polen ska omorganiseras under en tillfällig kommunistisk regering.

Stalin lovar att snart tillåta fria val där. Sovjetunionen ska ansluta sig till FN. Där ska de få samma rätt att stoppa organisationens beslut, – lägga veto – som USA och Storbritannien. Och Sovjetunionen ska gå in i stillahavskriget mot Japan inom två till tre månader efter att Tyskland besegrats. Alla är nöjda med planerna. Åtminstone verkar det så ...

Strax efter konferensen blir det tydligt att Stalin inte har för avsikt att hålla sina löften om politisk frihet i Polen. Sovjetiska trupper krossar motståndarna till kommunistregeringen. Stalin planerar en säker seger för kommunisterna i kommande val, för att säkra Polen som den första staten i hans sovjetiska intressesfär. Den 7 maj 1945 kapitulerar Tyskland. Två månader senare, bara en dag innan de "tre stora" ska träffas igen, testar amerikanska forskare i hemlighet världens första atombomb.

Testet är en succé. USA kan nu förstöra stora landområden på bara några sekunder. De tre stora möts igen mellan den 17 juli och den 2 augusti i Potsdam, i Tyskland. Den här gången har USA:s nya president, Truman, ersatt Roosevelt, och halvvägs genom konferensen ersätts Churchill av Attlee, som är ny brittisk premiärminister. Ledarna bekräftar planerna på att avväpna och demilitarisera Tyskland, och att dela upp landet i de fyra ockupationszoner som bestämts i Jalta.

Däremot kommer de inte överens om exakt var zonernas gränser ska gå. Dessutom motsätter sig Stalin fortfarande fria val i Östeuropa. Läget är spänt. Särskilt Truman är fast besluten att inte ge efter för Stalin. Några dagar in i konferensen tar Truman Stalin åt sidan.

Han berättar att USA har utvecklat ett "nytt vapen med ovanligt destruktiv kraft", som ska användas mot Japan om de inte kapitulerar. Truman hoppas att avslöjandet ska skrämma Stalin, och få honom att backa i förhandlingarna. Men Stalin är inte förvånad. Sovjetiska spioner har informerat honom i detalj om USA:s atomvapenprogram. I enlighet med jaltaavtalet är Sovjetunionen på väg att gå in i stillahavskriget.

De planerar att invadera Japan den 15 augusti. Men den 6 och 9 augusti släpper USA två atombomber över Japan. Mer än 100 000 människor dödas omedelbart. Den här dödliga demonstrationen ger ett tydligt budskap till Stalin och till världen: allt samarbete med Sovjetunionen är över.