Jordens yta

Marken under oss verkar fast och stabil, eller hur? Du kan känna den under fötterna, gå och hoppa på den, och det händer inget. Men är jordens yta verkligen så stadig som den verkar? Om vi kunde skära upp jorden, skulle vi se att den har lager som liknar ett ägg. I mitten, ungefär som en äggula, finns en flytande kärna.

Och precis som äggulan är omgiven av äggvita, är jordens kärna omgiven av ett lager av smält sten – manteln. Det allra yttersta lagret av jorden – jordskorpan – liknar ett äggskal. Det är hårt och skört och väldigt tunt jämfört med de andra lagren. Skorpan täcker hela planetens yta. Tillsammans med den översta delen av manteln, utgör skorpan litosfären.

På de flesta platser är jordskorpan täckt av ett lager jord. Det är här som jordens litosfär möter vatten, luft och liv. Jord består av små partiklar av sten, salter och rester av organiskt material. Det innehåller även syre, näringsämnen och vatten, vilket skapar en perfekt miljö för organismer att leva i. Ungefär sjuttio procent av jordens yta är täckt av havsvatten.

Skorpan under haven – oceanskorpan – består av magma som har svalnat ganska snabbt och bildat kompakta bergarter, som till exempel basalt. Skorpan under havet är bara mellan fem och tio kilometer tjock. Skorpan på land – kontinentalskorpan – är tjockare och mindre tät än skorpan under havet. Den är mellan tjugofem och sjuttio kilometer tjock och består av en massa olika sorters stenar, mestadels granit. Stenarna i jordskorpan består av olika grundämnen – mest syre och kisel, med mindre mängder av aluminium, järn, kalcium, natrium och magnesium, och några få procent av andra grundämnen.

De flesta av de här grundämnena kombineras med varandra och bildar föreningar. De här föreningarna kallas mineraler. Så jordskorpan är uppbyggd av en blandning av olika grundämnen, mineraler och bergarter. Den är också gjord av flera olika delar som ständigt rör sig i förhållande till varandra! Jordskorpan består av sju större och några mindre delar som flyter ovanpå jordens mantel.

De här delarna av jordens litosfär kallas tektoniska plattor. De tektoniska plattornas rörelser är väldigt långsamma, men kan orsaka jordbävningar och skapa nya landformer, som bergskedjor eller sprickdalar. Men de tektoniska plattornas rörelser är inte den enda faktor som påverkar jordytan. Yttre faktorer som vind, regn och temperaturförändringar spelar också roll, eftersom de nöter ner – eroderar – terrängen. På det här sättet formas olika sorters landskap, som slätter, dalar och klippor.

Människor har också en stor påverkan på jordytans form, genom att till exempel bryta malm i gruvor eller genom att bygga vägar och tunnlar. Så jordytan kanske verkar helt fast och oföränderlig, men i själva verket förändras och omvandlas den hela tiden.