
Triangelhandeln

Uppgradera för mer innehåll
Vad kallades pärlorna som togs till afrika i triangelhandeln?
Den här triangeln visar handel som pågår från 1500-talet till 1800-talet. Varor skeppas från England till Afrika... ...där andra varor hämtas upp… ...för att i sin tur transporteras till Nord- syd- och mellanamerika. Där hämtas nya varor för att skeppas tillbaka till England och Europa. Det låter väl enkelt? Rena affärstransaktioner som alla inblandade länder tjänar bra på?
Det är bara det att en av varorna på vägen - är människor. Under 1500-talet söker de Europeiska länderna efter nya platser, territorier, att få tillgång till; både för att få politisk makt över större områden och för att tjäna mer pengar. När stater erövrar och behärskar ett annat land på det här sättet kallas det att de skaffar en koloni: Kolonialism. Kolonialismen i de nyupptäckta Nord- och Sydamerika skapade den nya handeln. År 1526 gör Portugiserna den första resan med afrikanska slavar till kolonierna i den nya världen. Andra europeiska stater ser lönsamheten i den här handeln och skyndar sig att göra likadant.
Triangelhandeln börjar. Det första stoppet i den här triangeln är en hamn i England. är lastas skeppen med varor att sälja och byta. Bland annat vapen, tyg och sådana här pärlsmycken. De kallas slavpärlor. Eftersom det som ska köpas för pärlorna är slavar.
Och det här är det andra stoppet i triangeln: Afrika. Här i Västafrika fångas människor för att bli till handelsgods och fraktas till kolonierna. Män, kvinnor och barn jagas och tillfångatas av afrikaner från andra stammar och säljs sedan till de europeiska slavhandlarna. Många av de tillfångatagna dör under den långa, bryska marschen till slavhandlarnas fort. De tillfångatagna afrikanerna hålls sedan inlåsta i månader, i väntan på att skeppas vidare.
Många hinner dö. Skeppsägarna som tidigare handlat med annat bygger nu om skeppen för att kunna klämma in så många slavar som möjligt. De vill göra så stor vinst som det bara går. Det är knappt ståhöjd i lastrummen men de manliga slavarna ligger eller sitter ner. De är fastkedjade till plankor i golvet.
De är nakna, kan knappt röra sig och ser inte solljus på hela resan. Kvinnor och barn har det något bättre, men de omänskliga förhållandena och den dåliga hygienen på skeppen, gör att minst 15% av de tillfångatagna afrikanerna dör under resan. Under 16- och 1700-talen går de flesta slavtransporterna till Brasilien och Västindien där slavarna hamnar på stora gårdar där de odlar sockerrör, eller tobak. Från slutet av 1700-talet hamnar de flesta slavarna i Södra USA på bomullsodlingar. De här stora gårdarna med odlingar kallas också plantager.
Det är produkterna från plantagerna som skeppas tillbaka till Europa. Socker, bomull och tobak. Vinsterna är stora med så billig arbetskraft. Från slutet av 1700-talet förändras ibland triangeln. Staden Boston i Nordamerika blir en av stationerna i triangelhandeln istället för England.
Då ser triangeln ut så här istället. Triangelhandeln pågår från slutet av 1500-talet till början av 1800-talet och var som mest intensiv under 1700-talet. Under de här århundradena flyttas ungefär tio miljoner människor från Afrika till kolonierna med våld. Och då är inte de miljoner som dött innan och under transporten medräknade. Slaveri är inget nytt för den här tiden men det som är nytt är att slavarna inte ses som människor.
Om slavarna dör på resan ses det som förlorade varor, inte liv.