Amerikanska frihetskriget

På Amerikas östkust är det bråkigt. Det är snart tvåhundra år sedan de första brittiska kolonisatörerna flyttade hit, för att skapa sig ett nytt liv på den här sidan Atlanten. Det har inte varit lätt. Amerika ser inte ut som hemma. Grödor som de vet hur de ska odla hemma växer inte alls bra, i den här nya naturen.

Kolonisatörerna har fått anpassa sig och hitta nya grödor. De har ofta varit hungriga. De har hamnat i strid med urinvånarna, indianerna. De har slagits mot franska kolonisatörer och till slut vunnit. Trots alla problem de stött på, har de gjort Amerika till sitt nya hem.

Nu finns det tretton brittiska kolonier i Amerika. De är i konflikt med sitt hemland Storbritannien, och har tröttnat på att allt bestäms i London. För att protestera mot skatter och tullar, kastade de nyligen en telast värd en förmögenhet i Bostons hamn. En av upprorsmakarna som var med där heter Samuel Adams, och nu är han på flykt från de brittiska soldaterna. Han gömmer sig i Lexington.

Britterna kommer dit, men upprorsmakarna har vapen, och de öppnar eld. Britternas armé är både större och bättre beväpnad. Men de blir överraskade och den här gången förlorar de. Med de här första skotten i Lexington, startar det amerikanska frihetskriget. Kriget står mellan Storbritannien och kolonisatörerna, men alla kolonisatörer är inte med.

Vissa är lojala med sitt hemland och strider på britternas sida. Kolonisatörernas armé, leds av överbefälhavare George Washington. Han är gammal krigshjälte från kriget mot de franska kolonisatörerna. Efter det kriget blev han en av Virginias rikaste plantageägare och politiker. Washingtons trupper består av dåligt betalda soldater.

Många är veteraner från kriget mot Frankrike, andra har aldrig krigat förut. Armén får hjälp av bönder som bildat egna beväpnade grupper, miliser. Frankrike hjälper i hemlighet kolonisatörerna med vapen och ammunition. De hämnas på Storbritannien, eftersom de förlorat alla sina kolonier i sjuårskriget. Från början är de brittiska trupperna överlägsna och många av Washingtons soldater dödas.

Men med tiden blir kolonisatörernas armé mer effektiv. I juli 1776 samlas representanter från alla 13 kolonier i Philadelphia. Där bildar de Förenta Kolonierna som senare ska byta namn till Amerikas Förenta Stater - USA. Den 4:e juli undertecknar de ett dokument där de utropar sig självständiga: den amerikanska självständighetsförklaringen. De anser nu att de Förenta Kolonierna är ett eget land.

Striderna fortsätter i kolonierna. Britterna får förstärkning hemifrån och de har snart en styrka på 40 000 man. Britterna är överlägsna till havs och ockuperar alla amerikanska kuststäder, medan kolonisatörerna styr på landsbygden. Där kan de gömma sig och få mat av lokalbefolkningen. Genom plötsliga överraskande anfall, för att snabbt dra sig tillbaka, vinner kolonisatörerna många strider.

De bedriver ett gerillakrig. 1780 går Frankrike, Spanien och Holland officiellt med i kriget på kolonisatörernas sida. Nu är Storbritannien inte bara i krig mot rebeller i Amerika utan mot nästan hela Europa. Det här blir för svårt för Storbritannien. År 1783 tvingas de att skriva under ett fredsfördrag i Paris. Kolonierna eller Amerikas förenta stater, som det nu heter, har vunnit.

och är nu en självständig nation.