
Inget bröd! Frihet åt folket!

Uppgradera för mer innehåll
Vilka fick betala mer skatt när Frankrike hade ont om pengar?
Va! Nästan en dagslön för några brödbitar och två glas vin? Var har ni varit, i Amerika eller? Missväxten gör att ju det inte finns något mjöl att baka bröd av! Hm, Amerika.
Där lever de i Frihet Ja, där borta verkar alla människor vara jämlika. Jag har hört att en helt vanlig man kan äga sin egen mark där, och till och med bli president! Och de har förmodligen råd att köpa bröd. Vi betalar skatt efter skatt, och vad får vi? Ingenting!
Bröder, nu får det vara nog! NOG! Ja, fransmännen har fått nog! Den franska staten har dåligt med pengar. De har krigat i många år och dessutom förlorat.
Efter sjuårskriget mot Storbritannien blev de av med alla sina kolonier i Amerika. Som hämnd hjälpte Frankrike de amerikanska kolonierna att göra sig fria från Storbritannien. Kolonierna segrade men för Frankrike blev det dyrt. Frankrike har nästan inga pengar kvar. Folk svälter.
Men kungen, Ludvig XVI, och drottning Marie Antoinette, fortsätter att hålla storslagna fester på sitt slott Versailles utanför Paris Tillsammans med adelsfamiljer och representanter från kyrkan. För att fylla på statens skattkistor bestämmer Ludvig XVI att skatterna ska höjas. Men det är inte adeln som ska betala skatten, Och inte heller prästerna. Utan det är det tredje ståndet: borgarna och bönderna, som utgör nästan 98 procent av befolkningen. För att få in pengar från adeln och prästerna, säljer kungen jord och fina yrkestitlar.
När adeln köpt mark på landsbygden, kan även de driva in skatt av bönderna. Det gör bönderna arga. De tycker att adeln och prästerna hjälper kungen att förtrycka dem. Och det blir värre: Frankrike råkar ut för den värsta missväxten på hundra år. Nu finns nästan ingenting att äta, men kungen och adeln kräver ändå bönderna och borgarna på skatt.
Det är upploppstämning. Folk svälter, både i stan och på landsbygden. Men inte adeln och prästerna. De har råd att äta. Kungen är mest ute på sitt slott Versaille och festar och jagar Men nu börjar han bli orolig.
Tänk om folk är så arga att de försöker ta makten? Redan förra hösten, när det tredje ståndet bråkade om höga skatter, gick han med på att den franska riksförsamlingen skulle få lov att hålla ett möte, för första gången på 175 år. Men nu, när det är dags att hålla det mötet, är folk ännu argare. Kungen tänker att om han låter det tredje ståndet få vara med och bestämma lite, då kommer allt att lugna ner sig. Mötet hålls i flera dagar, på slottet Versailles.
Det tredje ståndet har fler ledamöter, Faktiskt dubbelt så många, men varje stånd har bara en röst. Om adeln och prästerna röstar likadant, vinner de alltid med 2 mot 1. Det här är orättvist tycker det tredje ståndet, som ju representerar nästan hela befolkningen. Kungen går motvilligt med på att tredje ståndet ska få fler ledamöter. Men det räcker inte för det tredje ståndet, och en del adelsmän och präster verkar hålla med!
Tredje ståndet kräver att de får vara Frankrikes parlament: de förklarar sig vara Frankrikes nationalförsamling. Kungen vägrar! Han bommar igen deras mötessal, men de flyttar till en tennishall, ett bollhus. Där svär de allihop en ed: att inte ge upp förrän de gett Frankrike ett nytt jämlikt styre! Kungen är pressad, men ger med sig.
Till slut låter han de tre stånden tillsammans bilda nationalförsamlingen. Folket jublar: Länge leve kungen! Men, i Paris går rykten att kungen och adeln bara låtsats ge efter och att de har anlitat betalda utländska soldater, legosoldater, för att ta tillbaka makten.