USA bildas

I Amerika har de brittiska kolonierna efter många års frihetskamp mot Storbritannien vunnit. Storbritannien får ge upp och i september 1783 skriver brittiska och amerikanska representanter under ett fredsavtal i Paris. Det här är nu ett självständigt land som består av tretton kolonier som senare ska kallas stater. Här ska folket styra – ingen kung ingen kejsare! Men de tretton kolonierna är ganska olika.

I norr lever man av handel, fiske och hantverk. I de mellersta kolonierna l ever många av jordbruk. I de södra finns det stora plantager där det odlas bomull och tobak. Det är svårt att få kolonierna att komma överens i olika frågor och svårt för ett gemensamt parlament att driva in skatt. Amerikanerna inser att de behöver något som håller samman de olika kolonierna, annars kommer de snart förvandlas till tretton egna länder.

De behöver en gemensam grundlag, en författning. För att skriva den, samlas i Philadelphia en grupp män, som senare ska komma att kallas grundlagsfäderna. De är kunniga inom politik och alla har de varit delaktiga i den amerikanska revolutionen. Flera av dem, till exempel George Washington, John Adams, Thomas Jefferson och James Madison kommer senare att bli presidenter i det här nya landet. Grundlagsfäderna är inspirerade av en fransk författare och filosof: Montesquieu.

Montesquieu har skrivit en bok som heter Om lagarnas anda, där han jämför olika styrelsesätt och särskilt republiken, monarkin och diktaturen. Montesquieu anser att demokratin är bäst eftersom den är mest jämlik. Han menar att människor som får makt, ofta lockas till att missbruka den. Grundlagsfäderna gör som Montesquieu föreslår, och inför ett system där makten delas i tre grenar: En som stiftar lagarna: Den lagstiftande makten En som utför och verkställer det arbete staten ska sköta: Den verkställande makten Och en som dömer dem som bryter mot lagarna: Den dömande makten. De här tre olika maktgrenarna ska vara skilda åt för att kunna hindra de andra från att missbruka sin makt – de ska balansera och kontrollera varandra.

Montesquieu säger att: Makt måste hejda makt. Grundlagsfäderna bestämmer att den verkställande makten i Amerikas förenta stater ska ledas av en president, och att den lagstiftande makten utgörs av parlamentet, kongressen. Kongressen är uppdelad i två kamrar: senaten och representanthuset. Medlemmarna väljs av folket och av delstaterna. Den tredje grenen, den dömande makten, ska vara Högsta domstolen.

Dess roll är att se till att presidenten och kongressen inte bryter mot grundlagen. Grundlagsfäderna bestämmer att de tretton staterna ska få sköta sig själva inom många områden, som skola, lokala domstolar och polis. Men staterna ska ha en gemensam valuta, gemensamt postväsende och gemensam utrikespolitik. Det är presidenten, alltså den gemensamma, eller federala, regeringen, som sköter utrikespolitiken, relationer med andra länder, och som ser till att det finns en armé. Det är också den federala regeringen som bestämmer vilka nya stater som får bli medlemmar i Förenta staterna.

Alla stater gillar inte författningen från början, men 1789 kommer de överens, och Förenta staterna blir ett av de mest demokratiska länderna i världen. De Förenta staterna blir det första stora land som styrs av en folkvald ledare, en republik. Som första president väljer folket rebellernas gamle överbefälhavare George Washington. Ett nytt land måste ha en flagga! Den får tretton stjärnor och tretton ränder, en för varje delstat.

Senare ska flaggan få en ny stjärna för varje ny delstat. Men de tretton ränderna finns kvar än idag. USA blir en förebild för hur folk vill att deras länder ska styras. 1789, samma år som den amerikanska författningen antas, utbryter en revolution i ett av Europas mäktigaste länder, Frankrike. En revolution som hämtar inspiration från Amerikas Förenta Stater - USA.