Industrialisering och globalisering

Den industriella revolutionen startar i Storbritannien på 1700-talet. Nya metoder inom jordbruket gör det effektivare och färre bönder behövs. Befolkningen ökar men samtidigt blir många arbetslösa. De arbetslösa flyttar in till städerna och blir billig arbetskraft i den nystartade textilindustrin. Förändringar inom jordbruket och inflyttningen till städerna lägger grunden för den industriella revolutionen.

I Storbritannien finns det också rika tillgångar på två råvaror- järnmalm och stenkol- naturtillgångar som är viktiga för den nya industrin. Av järnmalm gör man järn, och stenkol kan användas till att elda med. Det är två ytterligare faktorer som i kombination hjälper den industriella revolutionen att ta fart. De första maskinerna som används inom industrin består mest av trä. Det gör att de inte håller länge.

Påfrestningarna på träet blir för stora. Det behövs nya maskiner av järn och stål. För att kunna smälta järnmalmen och rena den till järn behövs mängder av bränsle. Som bränsle används träkol men det finns nästan inga träd kvar i Storbritannien. Nästan all skog har huggits ner.

Britterna är tvungna att importera träkol och det blir dyrt att tillverka järn. Stenkol går att elda med, men järnet blir inte rent, det blir dåligt. År 1784 uppfinns en metod - puddelprocessen som gör att det nu går att använda stenkol vid järnframställning. Nu går det att tillverka billigt järn och bygga massor med nya maskiner. En av de viktigaste uppfinningarna under 1700-talet är ångmaskinen. Det är en motor som drivs av vattenånga.

Vattenångan skapas genom förbränning av stenkol. De första ångmaskinerna används för att pumpa upp vatten i gruvor. År 1765 reparerar en mekaniker,James Watts, en ångmaskin. Han gör så många förändringar och förbättringar på ångmaskinen att han senare brukar kallas ångmaskinens uppfinnare. Hans förbättringar gör att ångmaskinerna nu kan driva båtar, tåg och en mängd olika maskiner Det fina med ångmaskinen är att man nu inte är beroende av vatten, vind eller muskelkraft för att driva maskiner. Nu behöver inte en fabrik ligga vid en flod utan kan byggas var som helst.

Ofta byggs de i närheten av kolgruvor där det finns mycket stenkol att elda med. Runt kolgruvorna växer det ofta fram stora stålverk. Och vid slutet av 1700-talet är Storbritannien en av världens största ståltillverkare. Den nya industrin gör att det behövs nya transportvägar. Kolgruvor och stålverk ligger ibland långt ifrån städer och hamnar och vägarna i Storbritannien är ofta dåliga.

Nu börjar britterna bygga nya och bättre vägar som gör det enklare att frakta tunga transporter av, till exempel, stenkol och järnmalm mellan fabriker, städer och hamnar. De bygger vägnät. Men den riktigt stora förbättringen för transporter är järnvägen! I början av 1800-talet bygger Richard Trevithick det första lokomotivet som drivs av en ångmaskin. Tio år senare utvecklas det av George Stephenson.

Nu går det att frakta stora och tunga transporter, men folk är misstänksamma. De tycker att tågen rusar fram i livsfarlig hastighet! Vissa tror att man kan få hjärnskador av att åka tåg i en hastighet av svindlande 18 kilometer i timmen! Men misstänksamheten går snart över, när britterna börjar förstå hur effektiv järnvägen är. I mitten av 1800-talet finns det järnvägsnät i stora delar av Storbritannien.

Lokomotivet blir en symbol för teknisk framgång. Eldhästarna - som tåget kallas - konkurrerar ut de riktiga hästarna och både folk och transporter reser nu med tåg. Det är inte bara tåg som drivs med ånga. I början av 1800-talet bygger amerikanen Robert Fulton den första ångbåten och hundra år senare är mer än hälften av alla fartyg på världshaven ångfartyg. De nya uppfinningarna på 1800-talet gör att varor från hela världen reser längre och snabbare än någonsin.

Kontinenter knyts samman genom handel. Industrin och ångmaskinen startar det vi kallar globalisering!