Rosettastenen

Egypten, nästan 200 år före vår tideräkning. Landet styrs av en ung kung, Ptolemaios den femte. Nu är han tretton år och anses vara vuxen. För att fira det, låter han år 196 före vår tideräkning sätta upp stentavlor utanför alla viktiga tempel. Där står det hur bra han är, och hur mycket han älskar Egypten.

För säkerhets skull låter han skriva meddelandet på alla de tre olika skriftspråk som används i Egypten vid den här tiden: hieroglyfer, demotiska och grekiska. Nästan två tusen år senare, år 1799, har fransmannen Napoleon invaderat Egypten. Förutom soldater har Napoleon också med sig forskare, för att samla ihop allt som kan vara kulturellt intressant. När några soldater river en gammal mur i närheten av staden Rosetta upptäcker en Kapten Bouchard en granitliknande sten med inskriptioner. Fransmännen har sett hieroglyfer förut, men de är för närvarande oläsbara.

Bouchard förstår omedelbart att den här stenen är annorlunda och av kulturellt intresse. Kanske kan den vara till hjälp med att lösa mysteriet? Han lämnar stenen till Napoleons forskare. När de ser den inser de genast att det här, är en vetenskaplig skatt! Men de vet ännu inte hur viktig den ska bli.

Forskarna har inga problem med att läsa den grekiska texten men de förstår inte hieroglyferna, och inte heller den tredje skriften. De ger den namnet demotisk skrift - som betyder folklig. De kopierar texten och skickar den till forskare runt omkring i Europa. Nu börjar en kapplöpning om vem som ska knäcka hieroglyferna först. Men det visar sig vara svårare än de först trott. År 1801 blir Napoleons styrkor i Egypten slagna av britterna.

Fransmännen blir tvungna att lämna över Rosettastenen till dem. Den hamnar i Storbritannien, och där blir den kvar. I London arbetar en matematiker och läkare, Thomas Young, med Rosettastenen. Han upptäcker att runt vissa hieroglyfer finns en oval ring - en kartouche. Han gissar att de här kartoucherna är betydelsefulla och hieroglyferna inuti dem utgör förmodligen namn på kungar.

Han lyckas med hjälp av den grekiska inskriptionen utläsa namnet Ptolemaios i hieroglyferna innanför kartouchen. Men sen kör han fast. Samtidigt i Frankrike påbörjar Jean-François Champollion, sina försök att avkoda Rosettastenen. Han är språkbegåvad och har studerat hieroglyfer i flera år. Ändå tar det honom 10 år innan han plötsligt en dag kan utläsa ett namn i ett gammalt papyrus-dokument. Med hjälp av Youngs metod att studera kartuscher kombinerat med sina egna kunskaper i koptiska ett gammalt kristet, egyptiskt språk - har han lyckats utläsa namnet Ramses - en tidig egyptisk farao.

Tack vare sina kunskaper i koptiska lyckas han tyda fler och fler av tecknen som är skrivna på demotiska på Rosettastenen! Från dem kan Champollion snart läsa hieroglyferna och med hjälp av den grekiska skriften på stenen kontrollera om det stämmer. Det gör det! Han har löst det! Nu kan han läsa vilka hieroglyfer som helst!

Det är alltså tack vare Rosettastenen som forskare idag kan läsa och förstå vad de gamla egyptierna skrev med sina hieroglyfer. Rosettastenen kallas ibland för världens viktigaste sten. Ja, utan den hade kanske hieroglyferna än idag varit ett mysterium? Då hade flera tusen års nedskriven historia fortfarande bara varit obegripliga tecken. Och vi hade förmodligen inte haft en en aning om att till exempel Tutankhamon hette just Tutankhamon eller att de gamla egyptierna var duktiga matematiker och behärskade ekvationer med en okänd faktor.

Om du besöker London kan du se Rosettastenen där den står på the British museum.