Rom: Augustus och Pax Romana

Åhhhhhh, alla dessa inbördeskrig. Ska de aldrig ta slut? Är det inte dags för fred? Jo, faktiskt, det är dags för Pax, Pax Romana. Den romerska freden. Inbördeskriget mellan Octavianus och Marcus Antonius har tagit slut och Octavianus är ensam härskare.

Han tar namnet Augustus Caesar Och blir den förste kejsaren - Republiken är över. Nu under Augustus tid börjar den fridfulla, nåja, ganska fridfulla tid, som kallas Pax Romana. Pax Romana räknas som romarrikets guldålder och varar i ungefär 200 år. Under de här tvåhundra åren erövrar Rom visserligen nya områden och krigar med nya folk men inom riket är det lugnare än förut. Arbetslösheten minskar.

Det byggs mer och bättre än förut. Handelsmännen kan segla längre utan att behöva frukta krig — så handeln blomstrar. De reser ända till Indien och Kina! Man använder samma valuta i hela riket och skattesystemet blir effektivare. Vad har det här med Augustus att göra?

Han var trött på ständiga inbördeskrig men vad gjorde han åt det? Augustus anser att för att riket ska blir mer stabilt måste en person styra hela riket, inte senaten. Men han vill inte göra om Caesars misstag och bli osams med senatorerna. Caesar blev ju mördad på grund av det. Augustus får det att verka som om senaten fortfarande har makten, men samtidigt samlar han på sig flera ämbeten på livstid som gör att det är han som bestämmer nästan allt.

Istället för titeln diktator som Caesar valde, väljer Augustus en titel som betyder den förste eller den främste; Princeps. Med det menar han den främste i senaten. Han står alltså över senaten i rang. Men det är inte en lika bossig titel som diktator. Så den känns inte lika hotfull för senaten.

Titeln Princeps togs av alla kejsare efter Augustus – ända fram till 284 efter vår tidräkning. Därför kallas den här delen av kejsartiden också : principatet. Vilka är då de viktigaste sakerna Augustus gör? Han utvidgar riket så att det når fram till sjöar, hav och berg- naturliga gränser helt enkelt. På så vis blir det lättare att försvara gränserna.

Han skapar ett system med budbärare för att statliga meddelanden och skatteintäkter ska kunna föras genom hela riket. Han bygger stationer längs alla stora vägar där budbärarna, kurirerna, kan vila och få nya, pigga hästar. De romerska kurirerna är trots det inte speciellt snabba. Det tar ungefär en dag att färdas tio mil och två månader för ett meddelande från Rom att nå Egypten. Augustus inför en livvakts-styrka för kejsaren, Praetoriangardet.

Praetoriangardet följer kejsaren vart han än reser i riket. Han skapar också en polisstyrka i Rom - nu blir gatorna tryggare. Men Augustus gör förstås inte allt bara för rikets bästa. Han tänker också mycket på sin egen ställning och de efterföljande kejsarnas ställning. Kan du gissa vilken gud de dyrkar här?

Det är Julius Caesar. Augustus har upphöjt sin egen adoptivfar till en gud. Eftersom pappa Julius är en gud så blir Augustus en halvgud redan under sin livstid. Smart va? För vem kan säga emot en halvguds beslut?

Och när Augustus till slut dör utropar senaten honom till en riktig gud. Efter Augustus går kejsartiteln i arv i hans släkt - den Julisk-Claudiska släkten. Den ska du få höra mer om i en annan film.