Rom: Gallerna

Den här generalen heter Julius Caesar och han blir så småningom härskare över hela Rom. En av anledningarna till att han lyckas bli det är genom strider mot ett folk som irriterat romarna i århundraden. Gallerna. Vilka var de och hur började de irritera romarna? Vi börjar från början.

Gallerna är romarnas namn på ett folk som bor i centrala Europa. De består av flera olika stammar. Gallerna breder ut sig och har vid 500-talet erövrat stora delar av Europa. Någon gång strax efter 400 fvt har turen kommit till Italienska halvön. Galler från en stam som heter Senonerna erövrar nu områden i dalen runt floden Po.

Här. … Ganska nära Rom. Vid 390 fvt ger de sig in i Etrurien och intar den etruskiska staden Clusium. De som bor i Clusium hoppas att grannstäderna, som också är Etruskiska, ska hjälpa dem. Men det gör de inte. Därför ber staden Clusium Rom om hjälp.

Rom skickar tre bröder från ätten Fabius för att förhandla med gallerna. De heter Quintus, Numerius och Caeso. Under förhandlingarna dödar Quintus ett av de galliska sändebuden. Men...Det strider ju mot alla regler! Så får man bara inte göra!

Gallerna kräver upprättelse. De kräver att bröderna Fabius lämnas ut till dem som krigsförbrytare. Rom vägrar. Gallerna blir ursinniga och vill hämnas. De tågar mot Rom.

De romerska soldaterna skyndar sig ut ur staden, mot fienden. Här, ungefär 16 kilometer från Rom vid floden Allia möts de. Gallerna har långt bakåtdraget hår och knappt några kläder. De är många fler än romarna men de flesta saknar rustningar. De skyddar sig bara med stora sköldar medan romarna är tungt rustade.

Gallerna ser vilda och skrämmande ut men Romarna är självsäkra. Det här kommer bli lätt, tänker de. Det blir det inte. Två tredjedelar av romarna dör i striderna. Gallerna förlorar nästan inga män alls.

De överlevande romerska soldaterna flyr undan till en ö i närheten för att ta hand om sina sårade. Då passar gallerna på att dra vidare mot Rom. Det finns nästan inga soldater kvar i staden – Rom står utan försvar. Gallerna intar och plundrar staden. För att få tillbaka sin stad från gallerna måste romarna betala en lösensumma till dem.

Det är inte kul. De nöjda gallerna drar sig tillbaka och håller sig under resten av 300-talet i de nordliga delarna av Italienska halvön och undviker romarna. Romarna å sin sida lär sig av sina misstag och gör om sin armé för att kunna strida bättre i framtiden. Bland annat slutar de använda runda sköldar och går över till större fyrkantiga. De bygger också en ny stadsmur.

Gallernas plundring av Rom skapar också andra problem för romarna. Flera städer i närheten passar på att strida mot Rom. Så en massa småkrig bryter ut. Krigen varar i 30 år. Allt på grund av gallernas lyckade attack.

Inte konstigt att romarna hatar gallerna. Några hundra år senare, på 100-talet före vår tideräkning har Gallerna i västra Europa byggt upp blomstrande städer. Romarna vill gärna lägga de områdena under sig. En möjlighet öppnar sig år 154 fvt. Staden Massilia attackeras av galler och ber Rom om hjälp.

Roms legioner marscherar dit och slåss mot galler från en stam som kallas Arvernerna. Efter att ha hjälpt Massilia drar sig romarna tillbaka. De återkommer 29 år senare. Och den här gången stannar de. På några år blir hela det här området romerskt.

Det upprör förstås Arvernerna. Romarna är inte heller helt nöjda. För tre delar av Gallien återstår fortfarande att erövra. Caesar kommer att försöka ta över dem. Hur det går får vi se i andra delen av filmen.