Aztekerna

Runt år 1100... I vad som senare kommer att bli ' Mexiko och sydvästra Amerika, är människor på väg ... ... de letar efter ett nytt hem. I växlande väder, med knappt någon mat eller vatten och med risk för sina liv, rör sig familjer söderut. De migrerar.

De flyr sitt hemland, det legendariska landet Aztlan. De vandrar runt i öknen under 150 år och kallar sig själva mexica. Med tiden kommer de kallas azteker, människor från Aztlan. Aztekerna vandrar in i den här högt liggande, frodiga dalen. Andra stammar har kommit dit före dem och tagit allt bra land och byggt städer.

Men aztekerna är skickliga kämpar; de får arbete som krigare hos de andra stammarna. Genom att vinna strider åt en kung, får aztekerna ett kargt stycke land att leva på. Kungens dotter utses att styra över dem. Men en aztekisk gud befaller - enligt legenden – de aztekiska prästerna att offra henne, flå henne, och bära hennes hud inför kungen. Raseri och krig bryter ut.

Aztekerna måste fly, hemlösa igen. Men de vandrande aztekerna samspelar också med andra mesoamerikanska folk, på fredliga sätt. De lär sig teknologi, att skriva, matematik och vetenskap. Det här märks i deras konst, arkitektur, religion och sociala strukturer. Flera år senare, får de ett tecken av den ' aztekiska solguden Huitzilopochtli: På en klippig ö, i mitten av Texcocosjön, äter en örn en orm, sittande på en taggig fikonkaktus.

Det här blir ett nytt hem som är lätt att försvara. Stadsstaten: Tenochtitlàn. Aztekerna använder teknologin de har lärt sig: de flätar murar av grenar, formar fyrkantiga nät, och fyller dem med växter, stenar och lera ... de bygger konstgjorda öar - Chinampas . De skapar bördig mark för att odla mat ... ...

till och med ett överskott av mat. Den aztekiska befolkningen växer fort. Öde mark blir trädgårdar och en extremt välorganiserad planerad stad. Vattenkanaler – akvedukter -leder friskt rent vatten från bergskällor för att dricka och bada i, och kanaler leder bort avloppsvatten för att bli till gödningsmedel. Genom att bygga tre klaffbroar, knyter Aztekerna samman staden med fastlandet, De bygger kanaler för att transportera gods och krigare till avlägsna städer med kanoter. I mitten av staden finns ett omfattande tempelkomplex - Templo Mayor.

Det är platsen för människooffer. Som vanligt i ett mesoamerikanskt samhälle, betalar Tenochtitlán en en skatt, en tribut till stadsstaterna med större makt. Priset är: mat, varor och människooffer. 1426 bildar Tenochtitlán tillsammans med två andra stadsstater en trippelallians. De utkämpar ett krig mot den mäktigaste stadsstaten och vinner.

Tenochtitlán, som nu är den ledande makten, utkämpar hårda erövringskrig och breder snabbt ut sig. Det aztekiska imperiet kontrollerar det mesta av centrala Mexiko: 220 000 kvadratkilometer. 25 miljoner människor i nästan femhundra små och större städer. Ett av de största, mäktigaste imperierna på jorden. Tenochtitlán är dubbelt så stort som både London och Rom på 1500-talet, det är en stadsstat med 300 000 människor.

Det aztekiska imperiet är nu på sin höjdpunkt, när härskaren Montezuma försiktigt välkomnar främmande gäster till Tenochtitlàn... Spanjoren Hernan Cortes och hans 250 soldater – conquistadorer – presenterar sig. Kommer de att bli Montezumas gäster, eller hans fångar? Spanjorerna upplever snart Montezumas gästfrihet som riktigt skrämmande. Efter några dagar tar Cortes Montezuma som gisslan, och lämnar Tenochtitlàn.

Han kommer snart tillbaka med många fler soldater. I augusti 1521, efter två års krigande, är aztekerna försvagade av spanska sjukdomar som smittkoppor - och besegras. Cortes conquistadorer erövrar Tenochtitlàn, och lägger staden och Templo Mayor i ruiner, och ovanpå dem bygger Cortes en ny huvudstad ... för Vicekungadömet Nya Spanien. Idag är Tenochtitlàn det vildvuxna Mexico City med nio miljoner invånare.

Sjön Texcoco har torkat ut sedan länge och blivit överbyggd. Och ättlingar till aztekerna, andra stammar och spanska conquistadorer, är nu allihopa mexikaner ...