Vardagsliv under vikingatiden

Under vikingatiden är de flesta skandinaver bönder och sysslar med jordbruk och boskapsskötsel. De bor på gårdar eller i byar nära en sjö eller havet. Hushållet består oftast av en man – husbonden, en kvinna – husmodern, deras barn, andra släktingar och förslavade människor – trälar. Husen som man bor i är avlånga. Storleken varierar, men ofta är de omkring 20 meter långa.

Det är vanligt att alla bor i samma hus, även djur: grisar, kor, får och höns. Människorna bor i en del av huset, djuren i en annan. Senare under vikingatiden får djuren egna hus. Kanske finns det ett grophus på gården. De är delvis nedgrävda i marken och används till förråd, eller som verkstäder för hantverk, till exempel smide.

På vikingatiden äter man det man odlar och det husdjuren ger. Av säd bakas det bröd, kokas gröt och bryggs öl. Ibland äts det ärtor, selleri och lök. Husdjuren ger kött, fett, mjölk och ägg. Dessutom jagas det vildsvin, hjort, rådjur älg och säl.

Fiske är viktigt och fisk serveras ofta. Man plockar bär, frukt och nötter, och samlar in honung. Av honung bryggs ett starkt öl – mjöd. Gafflar finns inte; maten äts med kniv, sked och med fingrarna. De verktyg, föremål och kläder som används tillverkar man ofta själv av trä, järn, lera och horn.

Skor görs av skinn och kläder tillverkas av lin eller ull, ibland av siden. Siden finns inte i Skandinavien, det importeras, långt bort ifrån. Bara rika har råd med det! Att själv framställa mat och tillverka det man behöver kallas för självhushållning. Ibland byter man också varor eller tjänster med varandra, byteshandel.

Inga pengar behövs. Under vikingatiden har kvinnan och mannen olika arbetsuppgifter, men samarbetar. Kvinnan är chef för hushållet och ibland hela gården. Hon bär de viktiga nycklar som går till gårdens hus och kistor. Hon lagar mat, brygger öl, spinner tråd av lin och ull och syr kläder.

Under sommar och höst ser hon till att bygga upp ett matförråd för vintern. Mannen har ansvar för gården och bygger hus, skepp och tillverkar verktyg. Han jagar och fiskar. Barnen då? Jo, de leker förmodligen som barn idag, men de får också börja arbeta på gården vid tidig ålder.

Det är tufft för barn på vikingatiden. Ungefär hälften av alla barn dör innan de fyllt tio år av sjukdomar och skador. En stor del av befolkningen är förslavade människor – trälar. Det kan vara människor som fångats i krig eller köpts. De kan också vara födda till trälar; barn till trälar blir nämligen också trälar.

Har man en skuld till någon kan man bli träl under en viss tid, tills skulden är betald. Trälarna står längst ner i rang. De räknas som egendom och har inga rättigheter. De är ofria. Ägarna kan till och med döda dem. Att ha ihjäl någon annans träl är däremot förbjudet.

Trälar har inget att säga till om, men de fria männen, husbönderna, de röstar om viktiga saker som rör alla i byn. Det kallas ting och görs på speciella platser – tingsplatser. På vikingatiden stannar de flesta män hemma på gården, men ibland seglar de till andra länder för handel, plundringståg eller för att slåss i krig. När mannen är borta är kvinnan chef för gården. Men det är inte bara män som håller på med handel och slåss på vikingatiden.

I många gravar, till exempel i Birka i dagens Sverige, får en del kvinnor vågar som gravgåvor. Förmodligen för att de hållit på med handel; med vågarna väger man silver som fungerar som betalningsmedel. Arkeologer har också hittat krigsutrustning i kvinnogravar. Det tyder på att kvinnor också kunde delta i strid.