USA:s historia: 1970-talet

I början av 1970-talet förbrukar USA enorma mängder olja. Oljan ger bränsle till folks snabba bilar, och energi till att värma och kyla deras stora hus. För att möta efterfrågan förlitar sig USA allt mer på oljeimport från andra länder. Det är ett beroende som är på väg att ställa till problem. 1973 utbryter krig i Mellanöstern, ett viktigt oljeexporterande område.

Israel krigar mot flera arabstater. USA stöder Israel i konflikten, och arabstaterna svarar med att stoppa oljeexporten till USA. Ett sådant handelsförbud kallas embargo. Inom några veckor står USA inför en energikris. Företag och privatpersoner börjar hamstra olja och bensin, vilket får priserna att skjuta i höjden.

I mars 1974 hävs embargot, men USA:s ekonomiska problem har bara börjat. Bensinpriset förblir högt långt efter att embargot upphört. Amerikanerna börjar ersätta sina kraftfulla amerikanska bilar med kompakta, bränslesnåla utländska bilar. Förändringen leder till enorma uppsägningar inom bilindustrin. Landets arbetslöshet stiger.

Med hög arbetslöshet och ekonomin i fritt fall, hoppas många att deras president, Richard Nixon, ska kunna vända utvecklingen. Men amerikanernas tillit till Nixon är på väg att rubbas. Under presidentvalskampanjen 1972 hade fem män brutit sig in på demokraternas kampanjkontor i Washington, i lägenhetskomplexet Watergate. Männen var anlitade av en grupp som försökte få den republikanske kandidaten Nixon omvald. Vid den tidpunkten förnekade Nixon all kännedom om inbrottet.

Men 1974 framkommer bevis för att han i själva verket varit fullt medveten om inbrottsplanerna, och att det bara var ett av flera brott i en omfattande kampanj av politiskt spionage och sabotage. Affären blir känd som Watergate-skandalen. Amerikanernas förtroende för sina politiker är rekordlågt. Trötta på nyheter om politiska skandaler och den dalande ekonomin, börjar vissa vända sig inåt och ägna sig åt självförbättring. De söker tröst i läror från självutnämnda gurus, råd från terapeuter, eller böcker om självhjälp.

Ett sådant individualistiskt fokus står i skarp kontrast mot 60-talets tankar om ett "fantastiskt samhälle". Vissa kallar 70-talet för "jag-decenniet". Självförbättring är nära kopplat till självuttryck, och ungdomar utforskar nya uttryckssätt på dansgolvet. 60-talets rock' n'roll har fått konkurrens av en ny typ av musik: disco. Discodansare flockas till klubbar med blinkande lampor och snurrande discokulor, där män och kvinnor bär färgglada utsvängda byxor och platåskor.

Men bortom "jag-kulturen" och feel-good-musiken höjs rop om sociala förändringar. Många miljöaktivister upprörs över fabriker som släpper ut giftigt avfall i floder, användningen av bekämpningsmedel som förorenar dricksvatten, och ökande utsläpp från bilar som försämrar luftkvaliteten. De uppmanar regeringen att vidta åtgärder, och miljölagstiftningen för luft- och vattenföroreningar skärps, med mål och tidsplaner för att minska utsläppen. Samtidigt kämpar kvinnogrupper för att skapa ett mer öppet och jämställt samhälle. Kvinnor får alltmer tillträde till mansdominerade utbildningar och arbeten, och kan nu bli läkare, advokater, rörmokare, piloter, börsmäklare och idrottsstjärnor.

Med ökade möjligheter till sysselsättning förändrar kvinnor både den amerikanska arbetsstyrkan och den amerikanska familjen. Uppfattningen om att kvinnor ska hålla sig i hemmet är på väg bort. 70-talet präglas av rastlöshet och ett ifrågasättande av auktoriteter, ibland uttryckt genom självbetraktelse och självförnyelse, och andra gånger genom högljudda krav på sociala förändringar.