Tsar Ivan IV: ”Ivan den förskräcklige”

I december 1533 utropas Ivan IV Vasiljevitj till storprins av Moskva efter sin fars död. Eftersom han bara är tre år gammal, regerar Ivans mamma i hans ställe. Men fem år senare dör hon, kanske av förgiftning. Nu har en grupp adliga familjer, så kallade bojarer, ansvaret. Tanken är att bojarerna ska ta hand om den föräldralöse Ivan, men de är för upptagna med att slåss mot varandra för att ägna honom särskilt mycket uppmärksamhet.

Han blir försummad och går ofta hungrig. Ivan utvecklar ett intensivt hat mot bojarerna. År 1547, vid 16 års ålder, kröns Ivan till Rysslands förste tsar. Titeln ”tsar” kommer från ordet för romerska kejsare, ”caesar”. Titeln ska visa att Ivan är den högste härskaren, erkänd av Gud. Strax efter sin kröning gifter sig Ivan med Anastasia Romanovna.

Med sitt milda, vänliga inflytande hjälper hon Ivan att kontrollera sitt eldiga humör. Under de tidiga åren av sitt styre gör Ivan fredliga förändringar för att modernisera Ryssland. Han förnyar rättsväsendet med en samling nya och mer rättvisa lagar. Han lägger grunden till Rysslands första yrkesarmé. Och trots sin status som tsar vidtar han åtgärder för att fördela makten mellan olika grupper: han bildar en ny kommitté av rådgivare bestående av kyrkliga ledare, bojarer och markägare, kallad zemskij sobor, och han förflyttar makten över landsbygden till lokala ledare.

Men år 1560 dör Ivans älskade fru. Förkrossad dunkar han huvudet i golvet och slår sönder möbler. Han misstänker att Anastasia blivit förgiftad av bojarerna, precis som hans mor. Han är uppfylld av sorg ... och ilska.

Vid den här tiden har Ryssland varit i krig sedan två år, om området Livland vid Östersjökusten. Ivan vill få kontroll över Livland för att öppna en sjöfartsväg för Rysslands handel med Europa. Trots att de vinner mark i början, förlorar Ryssland den igen när flera andra grupper går med i striderna. Ivan kan inte hålla kvar kontrollen över området. Han skyller på bojarerna.

Det är deras förräderi på slagfältet, anser han, som orsakat Rysslands bakslag. Ivan tar ut sin besvikelse genom att avrätta bojarledare. Men efter avrättningarna känner sig Ivan fortfarande frustrerad och förrådd. Han lämnar plötsligt Rysslands huvudstad Moskva och tillkännager att han avsäger sig tronen – abdikerar – eftersom ”bojarerna gör det omöjligt att regera!”. Vissa medlemmar ur adeln bönfaller honom att återvända.

Livet under Ivan må vara hårt, men livet utan tsar skulle vara kaos. Så småningom går Ivan med på att återvända, på ett villkor: Han måste få ställa vissa städer runt om i Ryssland under sin direkta kontroll, och få göra vad han vill med dem. De här städerna kommer att bilda Ivans personliga rike, eller opritjnina. När han återvänder till Moskva inrättar Ivan en särskild polisstyrka, opritjniki, som går in i hans utvalda städer. Deras uppgift är att leta reda på alla som är emot tsaren.

På sina sadlar bär de ett avhugget hundhuvud för att ”nosa reda på förrädare” och en kvast för att ”sopa bort dem”. De mördar brutalt alla som misstänks vara illojala mot Ivan. I den stora staden Novgorod, dödar opritjniki uppskattningsvis 100 000 människor på en månad. Under de sista åren av sin regeringstid blir Ivans beteende allt vildare. Han överger tronen ännu en gång men ändrar sig igen.

Han gifter sig flera gånger till, hans fruar blir ofta förgiftade eller fängslade. Och i ett raserianfall sägs han ha mördat sin egen son och tronföljare. Ivan dör 1584. Hans ”förskräckliga” regeringstid är över, men Rysslands första tsar har stakat ut vägen för framtida styren av allsmäktiga ledare.