Rösträtt i Sverige

Det är valdag och Danni ska rösta. Hon köar för att få komma in i sin vallokal. I Sverige är det val till Riksdagen vart fjärde år. Då får alla svenska medborgare över 18 år rösta. I Sverige kallas det här allmän och lika rösträtt.

Men så har det inte alltid varit. Året är 1911. Sverige har en riksdag uppdelad i två delar, två kammare. Det är landstingen och de största kommunerna som bestämmer vilka som ska styra i den första kammaren. Vilka som ska styra i den andra kammaren bestäms genom ett val. Man får rösta i det valet om man är man, minst 24 år gammal, och har gjort sin militärtjänst – värnplikt.

Man får inte vara fattig, eller sitta i fängelse. Kvinnor får inte rösta alls. Det här tycker många är orättvist, och vill ändra lagen. De inspireras av kvinnor i andra länder, som också kämpar för rätten att få rösta. I Finland till exempel har kvinnor redan rösträtt.

I Sverige samlar man in namnunderskrifter. Rörelsen försöker informera, ibland protestera, för att få rösträtt. Vissa politiker, mest socialdemokrater och liberaler, har nu också börjat uppmärksamma frågan. Den 24:e maj 1919, fattar Riksdagen beslutet att låta även kvinnor rösta i riksdagsvalet. Man kallar det här “allmän och lika rösträtt”.

Man sänker också rösträttsåldern till 23 år. På hösten 1921 får kvinnor rösta i riksdagsvalet för första gången. Men betyder det här att alla får rösta nu? Nej. Om man till exempel sitter i fängelse, eller om man är fattig får man fortfarande inte rösta.

Det dröjer, ända till 1937 innan fångar får rösträtt, och till 1945, innan de som inte har det så bra ekonomiskt får rösta. Nu sänks också rösträttsåldern lite till, denna gång till 21 år. 1965 blir den 20, 1969, 19. Och 1975 blir rösträttsåldern 18 år. Men det finns en grupp människor som fortfarande inte har rösträtt.

Det är de som har intellektuella funktionsnedsättningar, och de som lider av vissa psykiska sjukdomar. De anses inte kunna ta hand om sig själva, eller fatta den typen av beslut. De är omyndigförklarade. Det dröjer länge, ända till 1989, innan man helt avskaffar omyndigförklaring. Nu är alla medborgare över 18 år myndiga, och får rösta oavsett funktionsnedsättning eller sjukdom.

Så, även om det kallades “allmän och lika rösträtt” 1921, var det inte så. Vissa fick ju inte rösta förrän 70 år senare, på 1990-talet. Och fortfarande finns det en hel del svenska medborgare som inte får rösta; de som inte fyllt 18. Om man fyller år dagen efter valdagen, får man rösta först fyra år efter en jämnårig kompis som fyller år före eller på valdagen. Är det rättvist? Så vilka får rösta i ett svenskt riksdagsval idag?

Den som har fyllt 18 år senast på valdagen, som är svensk medborgare, och som är eller har varit registrerad som bosatt, folkbokförd, i Sverige. Och Danni... jaha, hon har redan röstat. Vad röstade du på Danni? ...nej, just det. Man behöver inte berätta det om man inte vill.

Den rättigheten kallas valhemlighet.