Den amerikanska drömmen

På 1600-talet, när européer börjar bosätta sig i Amerika, tillhör många av dem den kristna inriktningen protestantism. De anser att för att behaga Gud, bör man arbeta hårt och hitta sätt att bli framgångsrik. Ingen ska förlita sig på att någon annan utför deras arbete. Varje person ansvarar för sig själv. För de här nybyggarna framstår Amerika som den perfekta platsen att leva den sortens liv.

I Europa har den som är född rik ett bekvämt liv, ofta med hjälp av tidigare generationers rikedomar, medan andra inte kan komma ur fattigdom, hur hårt de än jobbar. I Amerika finns inte de här sociala klyftorna. Som nybyggarna ser det finns det varken fattiga eller rika här. Det är en "ny värld", menar de, där vem som helst kan lyckas! 1776 tas den här idén med i ett av de viktigaste dokumenten i grundandet av USA: självständighetsförklaringen.

I den står det att "alla män är skapade lika" – idag skulle vi säga "alla människor" – och att varje person har rätt till "liv, frihet och strävan efter lycka". Vi hoppar fram till 1931, när de här värderingarna får ett namn. I sin bok "The Epic of America" sammanfattar James Truslow Adams dem som "den amerikanska drömmen". Adams föreställer sig Amerika som ett land där livet är "bättre, rikare och fylligare för alla, med möjligheter för var och en efter förmåga eller prestation". Det är inte bara en dröm om "bilar och höga löner", säger Adams, utan om ett samhälle där människor värderas utifrån vilka de är, inte vilka deras föräldrar var.

Den amerikanska drömmen tar sig många former under 1900-talet. Trots Adams insisterande att drömmen inte bara handlar om pengar eller materiella ägodelar, ser många just ägandet av sitt eget hem som en symbol för framgång och frihet. För andra är högskoleutbildning ett sätt att uppfylla drömmen. Idag är folk oense om huruvida den amerikanska drömmen är realistisk, eller om den bara är ... ja, en dröm.

Kan alla amerikaner verkligen bli vad de vill vara, oavsett sin bakgrund? Studier visar att i själva verket är personens utgångsläge – framför allt vad föräldrarna arbetar med – en mycket viktig faktor för hur det kommer att gå senare i livet. USA har låg social rörlighet mellan generationer, faktiskt lägre än i många europeiska länder. Och det gäller inte bara föräldrarnas klasstillhörighet. Ursprungsamerikaner, svarta och andra som tillhör minoritetsgrupper utsätts för diskriminering på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden – ett resultat av strukturell rasism som bestått i hundratals år.

Kvinnor fortsätter också att stöta på hinder mot utbildning och inom många yrken, och får genomgående lägre lön än män. Ändå är USA fortfarande ett attraktivt mål för immigranter som söker sin egen amerikanska dröm. I USA bor fler utlandsfödda än i något annat land i världen. Även om den amerikanska drömmen har förändrats, utmanats och kritiserats under årtiondena, fortsätter den för många att forma USA:s nationella identitet.