Klassificering av länder

Vad är ett ”tredje världens land”? Vad betyder det? Finns det fler världar än en? Under andra halvan av 1900-talet, efter andra världskriget, var världen väldigt uppdelad. Länder som hade liknande politiska åsikter bestämde sig för att gå samman och forma allianser.

Det är så idén om ”första”, ”andra” och ”tredje världen” kom till. ”Första världen” brukade avse länder i Nordamerika och Västeuropa som var medlemmar i en internationell allians som heter NATO. De här länderna stöttade USA och trodde på en ekonomisk och politisk ideologi som heter kapitalism. Termen ”andra världen” användes för att beskriva nationer som var i linje med Sovjetunionen, som till exempel Kina och Kuba. De trodde på en politisk ideologi som heter kommunism. Slutligen, termen ”tredje världen” avsåg länder som inte tog ställning i den här konflikten – många av dem var fattiga länder i Asien, Afrika och Latinamerika.

Flera länder i Europa höll sig också utanför konflikten, så de var också inkluderade i ”tredje världen” – även rika länder som Schweiz och Sverige! Efter att Sovjetunionen fallit isär på 1990-talet, kändes det inte vettigt att dela upp världen i första, andra och tredje världar längre. Rikedom, ekonomisk stabilitet och levnadsstandard blev viktigare och mer användbart för att jämföra länder och dela in dem i grupper. De här sakerna blev grunden för nya klassificeringar av länder som används idag. Till exempel så delar en internationell finansorganisation som heter Världsbanken upp länder i kategorier baserat på den totala mängd pengar som tjänats av ett lands folk och företag – den så kallade bruttonationalinkomsten – BNI.

Just nu klassificeras länder med ett BNI lägre än ettusen amerikanska dollar per person – eller per capita – som låginkomstländer. De med BNI högre än ungefär tolvtusenfemhundra amerikanska dollar, klassificeras som höginkomstländer. länderna vars inkomst är någonstans mitt emellan, klassificeras som medelinkomstländer. Höginkomstländer har oftast fler industrier och kan tillverka och sälja produkter lättare, och förbättra sin ekonomi ännu mer. De anses vara industrialiserade eller utvecklade länder.

Låginkomstländer har inte så mycket pengar och har inte råd att investera lika mycket i teknologi. Det här bromsar deras utveckling och deras ekonomiska tillväxt. De kallas ibland för utvecklingsländer. Det finns några länder som brukade klassificeras som utvecklingsländer, men på senare tid har deras ekonomi förbättrats rejält. Ibland kallas de här länderna eller ekonomierna: i övergång.

Men de här klassificeringarna säger inte så mycket om de förhållanden som människor lever i, eller vilka möjligheter de har i ett visst land. Det finns ett klassificeringssystem som tittar på tre viktiga faktorer som visar – indikerar – människors välmående i ett land. De här faktorerna är: hälsa och livslängd, inkomst och tillgång till utbildning. Om man kombinerar de här faktorerna får man en poäng på en skala mellan noll och ett, som kallas Index för mänsklig utveckling (HDI). Index för mänsklig utveckling används för att rangordna länder och dela upp dem i kategorier.

Länder som har en hög inkomst, hög utbildning och god hälsa rankas nära ett och ligger i kategorin ”mycket hög mänsklig utveckling”. Länder med väldigt låg inkomst, låg utbildning och dålig hälsa rankas mycket närmare noll och ligger i kategorin ”låg mänsklig utveckling”. Varför behöver vi mäta och dela upp på det här sättet? Klassificeringar ger oss möjlighet att samla och organisera data om länder och deras ekonomier. När vi analyserar den här datan, kan vi försöka hitta trender och mönster.

Och vi kan få en överblick över hur länder förändras och utvecklas. De här klassificeringarna kan också göra det lättare att se vilka länder som kanske behöver hjälp och vilka länder som har tillräckligt med resurser för att erbjuda stöd De är ett verktyg som kan hjälpa oss att skapa ett bättre liv för alla, i en enda jämlik värld!