Finska vinterkriget 1939 - 1940

Den 30 november på morgonen. Den sovjetiska Röda armén öppnar eld och korsar den finska gränsen vid sjön Ladoga och i Petsamo i norr. Bara timmar senare träffar sovjetiska bomber Finlands huvudstad Helsingfors och andra städer, utan krigsförklaring. Finlands president Kyösti Kallio utfärdar en krigsförklaring som svar. Nu invaderar Sovjetiska trupper Finland, på flera platser, längs hela gränsen.

Röda armén är tre gånger större än de finska försvarsstyrkorna. Sovjetunionens ledare Josef Stalin räknar med att Finland ska ge upp snabbt. I norr vinner Röda armén lätt. Staden Petsamo erövras under krigets första dag. Men det är inte lika enkelt för ryssarna i söder.

Längs hela Karelska näset har Finländarna byggt ett långt försvarsverk – Mannerheimlinjen, som ska stoppa fienden från att nå Helsingfors, och hindra dem tills Finland kan få internationell hjälp. Militära experter anser att Finland snart kommer vara besegrat. Men Röda armén lider stora förluster i de snöiga, kalla skogarna. Vintern 1939-40 är ovanligt kall med mycket snö. Men ryssarna som räknar med en snabb seger, invaderar Finland i sina gröna sommaruniformer.

De ryska soldaterna syns tydligt ... och de fryser! I den djupa snön måste de hålla sig på vägarna, som är trånga ... och som nu blockeras av träd! Förutom att finländarna fäller träd över alla vägar har de vita, varma, vinteruniformer.

De åker skidor, rör sig snabbt, dyker upp plötsligt. De kastar handgranater, och brandbomber – 'Molotovcocktails', som fått sitt namn efter Sovjetunionens utrikesminister. Och sedan är de borta. De delar upp ryssarna i mindre grupper – motti, omringar dem, går till attack och skjuter ihjäl dem. Om en motti är stor, väntar finländarna.

Ryssarna får snart slut på mat och ammunition. Ett av krigets blodigaste slag äger rum vid byn Suomussalmi. Sovjetiska trupper är på väg mot den strategiskt viktiga kuststaden Uleåborg. Suomussalmi försvaras av en enda finsk bataljon. De kämpar men måste dra sig tillbaka.

Innan de retirerar, bränner finländarna ner byn, och förstör alla omkringliggande vägar. De sovjetiska styrkorna är fast och har inget skydd. De är isolerade från varandra och hjälpen från Röda arméns 44:e division är försenad på grund av träden som blockerar vägarna. Finska skidförband förstör sovjetiska fältkök, ett efter ett. Ryssarna kan inte tända eldar på nätterna för att få värme, eller laga mat – eftersom det avslöjar var de är.

Tusentals ryska soldater dödas, eller dör av köld och svält. Den 8 januari 1940 ger ryssarna upp och flyr. Ungefär 11 000 finländare har besegrat cirka 50 000 inkräktare. I slaget vid Suomussalmi dör totalt över 25 000 ryska soldater och ungefär 1000 finländare. Finlands krigsbyte blir 43 stridsvagnar, 260 lastbilar, 6000 gevär och flera ton ammunition.

Stalin är rasande. Hela världen får höra att det lilla landet Finland krossat hans Röda armé vid Suomussalmi. Han avskedar sin befälhavare och fokuserar istället på Helsingfors, och skickar nästan en halv miljon soldater till Karelska näset, och påbörjar ett nytt anfall. Den 1 februari 1940 skjuts tusentals granater in i Finland, och hundratals flygplan fäller bomber. Utan hjälp från utlandet, måste finländarna backa, retirera.

Nu är de sovjetiska styrkorna överlägsna, och den 12 mars tvingas Finland sluta fred. Kriget kostar 23 000 finska soldater livet, och de förlorar stora landområden. En sovjetisk general sammanfattar: "Vi har vunnit tillräckligt med land för att begrava våra döda." För Vinterkriget kostade Sovjetunionen mer än 130 000 döda och över 250 000 skadade.